PR\585614SV.doc PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV SV
EUROPAPARLAMENTET
2004 «
«««
«
«
« « «
«
«
« 2009
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
PRELIMINÄR VERSION
2005/2165(INI)
16.11.2005
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om reform av det statliga stödet 20052009
(2005/2165(INI))
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Gunnar Hökmark
PE 364.780v01-00 2/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ……………………………………..3
MOTIVERING ……………………………………………………………………………………………………..10
PR\585614SV.doc 3/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om reform av det statliga stödet 20052009
(2005/2165(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för statligt stöd Mindre
men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 20052009
(KOM(2005)0107)1,
med beaktande av kommissionens meddelande Vägledande dokument om statligt stöd till
innovation (KOM(2005)0436),
med beaktande av utkastet till kommissionens beslut om tillämpningen av artikel 86 i
fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas företag
som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse av
den 18 februari 2004, som vidarebefordrades till Europaparlamentet för yttrande
den 8 september 2004,
med beaktande av utkastet till kommissionens direktiv om ändring av
direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och
offentliga företag av den 18 februari 2004, som vidarebefordrades till Europaparlamentet
för yttrande den 8 september 2004,
med beaktande av kommissionens arbetsdokument om gemenskapens rambestämmelser
för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, som vidarebefordrades till
Europaparlamentet för yttrande den 8 september 2004,
med beaktande av utkastet till kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd
till regionala ändamål för 20072013,
med beaktande av Lissabonstrategins mål,
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Barcelona den
15-16 mars 2002 och Europeiska rådet i Göteborg den 15-16 juni 2001, särskilt de
skrivningar där medlemsstaterna enas om att sänka nivån på det statliga stödet i
Europeiska unionen och begränsa detta till mål av gemensamt intresse,
med beaktande av artiklarna 2, 5, 16, 73, 86, 87 och 88 i EG-fördraget,
med beaktande av sina tidigare resolutioner om tjänster i allmänhetens intresse, särskilt
följande: resolutionen av den 17 december 1997 om kommissionens meddelande om
tjänster i allmänhetens intresse i Europa2, resolutionen av den 18 maj 2000 om utkastet till
kommissionens direktiv om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella
förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag3, resolutionen av
1 xxx
2 EGT C 14, 19.1.1998, s. 74.
3 EGT C 59, 23.2.2001, s. 238.
PE 364.780v01-00 4/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
den 13 november 2001 om kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens
intresse i Europa1, resolutionen av den 14 januari 2004 om grönboken om tjänster i
allmänhetens intresse2 och resolutionen av den 22 februari 2005 om statligt stöd i form av
ersättning för offentliga tjänster3,
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om
tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse4,
med beaktande av artiklarna I-3, I-5, II-96, III-122, III-166, III-167 och III-238 i
Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som undertecknades av
medlemsstaterna i Rom den 29 oktober 2004,
med beaktande av EG-domstolens rättspraxis när det gäller tjänster i allmänhetens
intresse, särskilt domen i målet Altmark av den 24 juli 20035,
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena
från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning
och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport
och turism samt utskottet för regional utveckling (A6-…/2005), och av följande skäl:
A. Bestämmelserna om statligt stöd bör vara enkla, öppna och effektiva.
B. Marknadsekonomin är det effektivaste sättet att fördela begränsade resurser. Statligt stöd
bör därför betraktas som en sista utväg.
C. Statligt stöd bör alltid ha tydligt definierade mål, vara proportionerligt och, framför allt,
vara tillfälligt till sin natur.
D. Det totalbelopp i statligt stöd som varje år beviljas i Europeiska unionen motsvarar mer än
50 procent av EU:s årsbudget, även med de försiktigaste beräkningarna. Det statliga
stödets omfattning skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna och varierade 2003
mellan 0,10 och 2,76 procent av de nationella BNP. Statligt stöd kan följaktligen orsaka
betydande snedvridningar på marknaden.
E. Statligt stöd betalas av skattebetalarna och måste därför användas ansvarsfullt och ge god
valuta för pengarna.
F. Skälen att bevilja företag statligt stöd bör ses över regelbundet och med lämpliga
intervaller.
G. Det krävs effektiva och stränga kontroller av hur statligt stöd beviljas för att garantera
sund konkurrens och insyn och för att undvika diskriminering.
1 EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 153.
2 EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 294.
3 Antagna texter, P6_TA(2005)0033.
4 EGT L 10, 13.1.2001, s. 30.
5 Mål C-280/00, Altmark Trans och Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark (REG 2003, s. I-7747).
PR\585614SV.doc 5/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
H. Vid tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör kommissionen
inrikta sig på överträdelser med betydande inverkan på den inre marknaden.
Allmänt
1. Europaparlamentet stöder helt kommissionens uttalade mål att effektivisera politiken för
statligt stöd, särskilt genom att förtydliga reglerna, förfina det ekonomiska angreppssättet,
öka öppenheten genom samråd med berörda parter och förbättra beslutsprocessen.
2. Europaparlamentet insisterar på att kommissionens beslut, för att undvika osäkerhet om
det rättsliga läget, så långt som möjligt bör ligga i linje med EG-domstolens relevanta
domar.
3. Europaparlamentet föreslår att kommissionen utfärdar detaljerade riktlinjer som klargör
dess syn på definitionen av stöd i linje med domstolens rättspraxis.
4. Europaparlamentet betonar behovet av att dra slutsatserna av det dåliga utfallet av statligt
stöd som har beviljats tidigare. Parlamentet understryker att det statliga stödet i allmänhet
bör minska i framtiden.
5. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att tillämpa stränga
rapporteringsregler som omfattar såväl medlemsstaten som mottagaren. Parlamentet
uppmanar vidare kommissionen att utveckla resultattavlan för statligt stöd med detta i
åtanke.
Ett förstärkt ekonomiskt angreppssätt
6. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förfina sitt ekonomiska
angreppssätt vid förfaranden som rör statligt stöd och att inrikta sina resurser på att
angripa förhållanden som sannolikt orsakar störst snedvridningar av konkurrensen och
handeln.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra de två kriterier för att bedöma om
stöd är otillåtet som föreskrivs i artikel 87.1 i fördraget (stöd som snedvrider eller hotar att
snedvrida konkurrensen/påverkar handeln mellan medlemsstaterna) till föremål för
ekonomisk analys i alla sina beslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekräfta och
specificera sitt angreppssätt för båda kriterier i särskilda riktlinjer.
8. Europaparlamentet föreslår att kommissionen mer detaljerat definierar begreppet
marknadsmisslyckande och även anger en konkret metod. Parlamentet insisterar på ett
fungerande begrepp, så att medlemsstater och stödmottagare kan tillämpa och dra nytta av
det i praktiken. Parlamentet insisterar på att det nya begreppet inte får leda till mer
utdragna förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra samspelet mellan
begreppet marknadsmisslyckande och andra skäl till statligt stöd som anges i artikel 87.
9. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionsledamoten Siim Kallas initiativ för att
öka öppenheten vid beviljande av jordbruksbidrag, enligt vilket staten skulle vara skyldig
att offentliggöra alla mottagare jämte beviljade belopp på Internet, och rekommenderar att
denna ordning utvidgas till alla statsbidrag. Parlamentet rekommenderar att alla företag
PE 364.780v01-00 6/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
åläggs en skyldighet att offentliggöra detaljer om erhållna bidrag så att aktieägarna bättre
kan bedöma företagets verkliga resultat, vilket är särskilt viktigt om statsbidragen kan
komma att dras in.
Innovation samt forskning och utveckling
10. Europaparlamentet understryker den stora betydelse som innovation och forskning och
utveckling har för Europas framtida konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi.
11. Europaparlamentet understryker att stöd till forskning och utveckling inte får öppna
dörren för snedvridande stöd, särskilt inte genom att gynna etablerade marknadsaktörer.
Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att i medlemsstaterna övervinna
lagstiftnings- och skattehinder som hindrar nya och innovativa företag i deras utveckling.
12. Europaparlamentet stöder helhjärtat ett flexibelt statligt stöd för att frambringa och främja
innovativa idéer vid forskningsorgan och universitet i den offentliga sektorn samt tydliga
och enkla regler för hur idéer och sakkunskap kan överföras till företagen. Parlamentet
stöder i detta hänseende alstrandet av ytterligare innovation genom offentlig-privata
samarbetsformer och partnerskap.
13. Europaparlamentet betonar principen om att stöd till forskning och utveckling inte får
gynna enskilda företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta stödet till
forskning och utveckling på innovationskluster.
Riskkapital
14. Europaparlamentet anser att försörjningen av riskkapital i några medlemsstater, särskilt till
småföretag, inte är optimal, vilket beror på brister i lagstiftningen och på skattesystem
med svaga incitament. Parlamentet välkomnar därför översynen av kommissionens
meddelande om statligt stöd och riskkapital1.
15. Europaparlamentet understryker behovet av att främja nystartade företag och nya,
innovativa små och medelstora företag i deras utveckling.
16. Europaparlamentet betonar behovet av mindre betungande, snabbare
godkännandeprocesser. Parlamentet förordar i detta sammanhang gruppundantag för
småskaligt stöd till små och medelstora företag.
Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens klargöranden när det gäller stöd för tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt kommissionens antagande av tre rättsakter på
detta område.
18. Europaparlamentet beklagar dock att stor osäkerhet kvarstår, eftersom dessa beslut inte
tydligt klargör hur kommissionen avser att tolka kriteriet i domstolens dom i målet
Altmark i praktiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra i vilket avseende
1 EGT C 235, 21.8.2001, s. 3.
PR\585614SV.doc 7/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
förenlighetskriterierna i ovan nämnda ramdokument skiljer sig från dem som anges i
domen i målet Altmark.
19. Europaparlamentet betraktar Altmark-kriteriet som ekonomiskt riktigt och uppmanar
därför kommissionen att tillämpa det genomgående.
20. Europaparlamentet uppmärksammar att allmännyttiga företag av mindre storlek undantas
från tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Parlamentet undrar dock om denna
åtskillnad mellan små och stora företag vid bedömningen av reglerna för statligt stöd är
lämplig. Parlamentet begär därför en bedömning som grundar sig på de statliga
stödåtgärdernas effekter på den aktuella marknaden i stället för på det berörda
allmännyttiga företagets storlek.
Gruppundantag
21. Europaparlamentet stöder antagandet av en kommissionsförordning om ett allmänt
gruppundantag i syfte att förenkla och befästa de nuvarande gruppundantagen (utbildning,
små och medelstora företag samt sysselsättning) och införa fler undantag, särskilt när det
gäller statligt stöd till små och medelstora företag och till forskning och utveckling.
Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inrikta sina resurser på att angripa det
mest snedvridande stödet. Parlamentet anser att anmälningsförfarandena och de dröjsmål
som dessa medför bör stå i proportion till den risk för allvarlig snedvridning av
konkurrensen som stödet i fråga ger upphov till. Parlamentet menar att ett enda rättsligt
instrument även skulle kunna underlätta framtida utvidgningar av begreppet
gruppundantag, så att de minsta ärendena i varje stödtyp inte längre behöver anmälas.
22. Europaparlamentet betonar behovet av att se till att förordningen om gruppundantag leder
till en verklig förenkling av förfarandena, med tydliga, detaljerade och kryphålsfria
bestämmelser som inte på något sätt äventyrar det överordnade målet om en allmän
minskning av det statliga stödet.
23. Europaparlamentet välkomnar förslaget om att höja tröskelvärdet för stöd av mindre
betydelse. Parlamentet föreslår en betydande ökning, t.ex. till 1 000 000 EUR under tre år.
Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ägna sig åt problemet med
kumuleringskontroll.
Regionalstöd
24. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att se över gemenskapens
riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål. Parlamentet rekommenderar att denna
översyn så långt som möjligt kopplas ihop med reformen av strukturfondsförordningarna
för perioden 20072013.
25. Europaparlamentet stöder ett effektivare angreppssätt vid beviljande av regionalstöd, med
inriktning på investeringar i infrastruktur och övergripande stöd i Europeiska unionens
mindre gynnade och minst utvecklade regioner.
PE 364.780v01-00 8/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
Miljöstöd
26. Europaparlamentet anser att statligt stöd på miljöområdet kan spela en central roll i
strävan mot målet om hållbar utveckling i Europeiska unionen.
27. Europaparlamentet anser, vilket sägs i kommissionens meddelande Främjande av teknik
för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik
(KOM(2004)0038), att det nuvarande regelverket för statligt stöd för miljöskydd inte är
särskilt väl anpassat till de alltmer sofistikerade investeringarna i miljöteknik, och inte
heller till de nya formerna av offentlig-privata partnerskap.
28. Europaparlamentet välkomnar därför att processen med de berörda parterna inleds inför
revideringen av dessa riktlinjer, som upphör att gälla i slutet av 2007.
Bättre styrning
29. Europaparlamentet anser att de nuvarande metoderna och förfarandena i politiken för
statligt stöd har vissa brister.
30. Europaparlamentet välkomnar därför att riktlinjer för god praxis i förfarandena för statligt
stöd införs för snabbare och effektivare anmälningsförfaranden. Parlamentet undrar i detta
sammanhang om det inte vore lämpligare med en förordning för att nå förfarandemålen i
stället för att utfärda riktlinjer.
31. Europaparlamentet stöder helhjärtat tanken på att skapa ett tätare nätverk för
stödansvariga myndigheter i medlemsstaterna, vilket skulle kunna främja målet om
konsekvens i tillämpningen av reglerna för statligt stöd.
32. Europaparlamentet uttrycker sin skepsis mot den eventuella decentraliseringen av
befogenheter till oberoende myndigheter. Parlamentet anser att det finns en risk för att
detta angreppssätt leder till att reglerna för statligt stöd tillämpas inkonsekvent, särskilt
med tanke på de oberoende myndigheternas olika strukturer och nivåer av erfarenhet och
sakkunskap. Parlamentet anser att medverkan av oberoende myndigheter är möjligt endast
med en hög grad av tillsyn och samordning från kommissionens sida.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga tidsgränser för
förfarandena för statligt stöd, inbegripet efterlevnaden.
34. Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje över att påföljderna för underlåtenhet att
fullgöra anmälningsplikten för närvarande riktas mot stödmottagaren, inte medlemsstaten,
och att otillåtet stöd följaktligen återkrävs från stödmottagaren i stället för från
medlemsstaten. Parlamentet anser att denna situation är otillfredsställande, eftersom den
inte skapar något tydligt incitament för medlemsstaten att anmäla stöd.
35. Europaparlamentet stöder därför att kommissionen utforskar nya mekanismer som
avskräcker medlemsstaterna från oriktig tillämpning, såsom återkravsförelägganden, och
uppmanar kommissionen att utforska andra åtgärder, som att utdöma böter till
medlemsstater som beviljar otillåtet stöd eller bryter mot anmälningsförfarandena.
PR\585614SV.doc 9/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
0
0 0
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen.
PE 364.780v01-00 10/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
MOTIVERING
Med hänsyn till Lissabonprocessen är Europeiska unionens konkurrenspolitik av central
betydelse. Företagen inom EU måste kunna gå samman, investera och utvecklas för att stärka
och förbättra sin konkurrenskraft. Innovation och företagaranda är grundläggande
förutsättningar för företagens framgång.
Det är också ytterst viktigt att nya marknader, nya varor och nya tjänster utvecklas i
EU-ekonomin. Detta slags investeringar kräver mer än någonting annat en enhetlig spelplan,
där större företag inte otillbörligen gynnas på mindre företags bekostnad och där politiska
beslut inte gynnar något enskilt företag.
I en dynamisk marknadsekonomi främjar stabila institutioner lika villkor för såväl
nykomlingar som traditionella företag samt såväl företagare med nya idéer som etablerade
företag som säljer traditionella produkter. Det ligger i de framgångsrika affärsinnovationernas
natur att endast mycket få företag lyckas utnyttja och tjäna pengar på verkliga möjligheter.
Nya innovationer som har förändrat marknader och ibland världen, som Tetra Pak,
glödlampan, IKEA, Apple och Internettjänster, har väldigt sällan haft stöd av offentliga
institutioner eller politiska majoriteter.
Detta är till och med ännu mer slående i kunskaps- och informationssamhället. Det finns
mycket få exempel på nya uppfinningar som haft ett brett politiskt stöd. Oftare har det
politiska intresset varit riktat mot redan befintliga industrier. Varven på 70-talet, stålindustrin
och flygbolagen för att inte tala om textilindustrin är några exempel på hur enorma belopp
har investerats i gårdagens industrier och därigenom skadat den framtida tillväxten och
uppkomsten av nya arbetstillfällen.
Statligt stöd har en tydlig benägenhet att bevara konkurrenssvaga industrier med låga löner. I
detta hänseende finns det en risk för att statligt stöd skyddar gamla industrier som fortlöpande
kommer att behöva stöd. En sådan utveckling skulle strida mot Lissabonprocessens mål. I
slutändan skulle vi bevara industrier med dålig konkurrenskraft och låga löner i stället för att
främja framväxten av nya. Det finns varken välstånd eller social trygghet i ett EU som stöder
sina icke-konkurrenskraftiga sektorer och samtidigt underinvesterar i sin verkliga
konkurrenskraft.
Följande regler är viktiga i detta hänseende:
· Konkurrenskraftiga industrier behöver inte statligt stöd.
· Det är svårt för en offentlig institution att kartlägga framtida affärsmöjligheter bättre
än företagare som fortlöpande prövar sina varor och tjänster på själva marknaden.
· Statligt stöd tenderar att förändra bidragsstödda företags uppträdande och styrning,
eftersom de är mer beroende av statligt stöd än av marknaden, vilket urholkar deras
konkurrenskraft.
· Statligt stöd tenderar att skapa efterfrågan på ytterligare stöd.
PR\585614SV.doc 11/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
· Statligt stöd har, slutligen, oftare fördröjt än främjat förändring.
Framtidens företag och arbetstillfällen har sällan förespråkare och intressegrupper som stöder
dem och är aldrig en politisk fråga under valkampanjer. Det framtida näringslivet har i dag
inga fackföreningar, arbetsgivarorganisationer eller politiska intressegrupper som står upp för
dem, men bör ha etableringsfrihet, dynamiska kapitalmarknader och rättvis lagstiftning om
konkurrens och statligt stöd.
Erfarenheten i Europa av statligt stöd tyder inte på att det behövs mer av samma vara. Det
statliga stödet har bidragit till låg konkurrenskraft, låga löner, långsam innovation och
långsam tillväxt snarare än till motsatsen. Det tenderar att förändra balansen inte bara mellan
företag, utan även mellan olika marknader och medlemsstater.
Marknader som stöds av politiska skäl har en fördel framför andra marknader, oavsett om
ekonomins framtid ligger i varv eller datorer. Varor och tjänster som får denna särbehandling
tenderar att försvara sina marknader på bekostnad av andra varor och tjänster.
Medlemsstater som ger sina företag statligt stöd tenderar att ge dem en fördel på bekostnad av
företag från andra länder som verkar på samma marknad. Konkurrenskraften för
EU-ekonomin som helhet är den stora förloraren med detta angreppssätt.
Statligt stöd innebär också att den verkliga kostnaden döljs för konsumenterna, och stödet till
och med ökar kostnaderna. Statligt stöd finansieras av skattebetalarna, vilket betyder att andra
offentliga utgifter minskas eller att skattesänkningar till förmån för arbetstillfällen och företag
omöjliggörs.
Det är mot denna bakgrund som föredraganden välkomnar kommissionens plan för mindre
men bättre riktat statligt stöd. Det är viktigt att förklara att det överordnade målet är att sänka
totalbeloppet statligt stöd i unionen. Det är även viktigt att sätta in frågan om statligt stöd i ett
sammanhang med andra politiska åtgärder som bättre kan uppfylla de politiska ambitionerna.
Det är viktigt att uppnå enhetlighet i medlemsstaterna genom att lägga det statliga stödet på
ungefär samma nivå i alla länder. När statligt stöd övervägs är det centralt att väga in risken
för att stödet och styrningen misslyckas, inte bara de så kallade marknadsmisslyckandena.
Statligt stöd motiveras i regel av en ambition att rätta till marknadsmisslyckanden, för att få
marknaderna att fungera bättre och därigenom öka EU:s konkurrenskraft. Statligt stöd har
även motiverats av målet att påverka inkomst- och förmögenhetsfördelningen inom EU (till
exempel social och regional sammanhållning), även om sådana ambitioner i många fall strider
mot aspekter som effektivitet och konkurrenskraft.
Inom ekonomisk teori kan det, när marknader tillåts att fungera fritt, finnas flera slags
marknadsmisslyckanden, som i sin tur kan leda till samhälleligt ineffektiva ekonomiska
resultat. Marknadsmisslyckandena kan ha olika orsaker:
Externa effekter innebär att marknadsaktörers verksamhet kan ha negativa eller positiva
effekter på andra aktörer på marknaden som inte återspeglas i prissättningssystemet. Det är
inte självklart om sådana externa effekter löses bäst med ett bidrag eller en skatt. Ibland kan
en negativ extern effekt, som förorening, lösas effektivare genom handel med utsläppsrätter.
Positiva externa effekter, som utbildning, leder i allmänhet till underinvestering i
PE 364.780v01-00 12/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
verksamheten. Ett bidrag kan i detta fall rätta till problemet, men det är viktigt att undvika
slösaktiga bidrag.
Bristande information är ett annat marknadsmisslyckande som kan kräva ett ingripande om
bristen måste åtgärdas. Sådana marknadsmisslyckanden kan finnas på finansmarknader eller
inom forskning och utbildning. Marknaden kan vara underinvesterad, från samhällssynpunkt,
om marknadsaktörerna har mindre information än vad som är samhälleligt önskvärt. I några
fall kan det krävas bidrag, men i andra fall skulle förstahandslösningen vara att vidta åtgärder
mot dåligt fungerande banksystem.
Kollektiva nyttigheter är ett annat marknadsmisslyckande där en vara eller tjänst kan vara
nyttig för samhället men marknaden inte kan tillhandahålla tjänsten, eftersom det är omöjligt
att hindra någon att använda nyttigheten och att få dem att betala för den.
Mot denna bakgrund kan följande principer uppställas för användningen av statligt stöd:
· EU bör vara mycket restriktivt med användningen av statligt stöd. Det kan i många fall
vara ett faktum att ett bidrag inte är förstahandslösningen för att åtgärda ett
marknadsmisslyckande. Ett bidrag är i många fall en andrahandslösning när ett
marknadsmisslyckande inte kan lösas vid källan. Bidrag kan ha negativa biverkningar
genom att påverka hur olika aktörer, förutom de ursprungliga mottagarna, uppträder på
marknaden.
· Eftersom bidrag i många fall gör mottagaren av statligt stöd beroende av den bestämda
åtgärden bör det från början göras klart att bidraget är tillfälligt och tidsbegränsat. Ett
nytt beslut måste fattas om det skall förlängas (liknande en klausul om automatiskt
upphörande).
· Ett bidrag bör inte vara större än det bakomliggande marknadsmisslyckande som det
är avsett att rätta till. Alla företag i samma sektor bör medges stöd på lika villkor.
· Statligt stöd får inte vara till fördel för statsägda eller allmännyttiga företag som verkar
på marknaden.
· Statligt stöd måste vara allmänt till sin natur och får inte gynna ett visst företag eller
en viss marknadslösning.
· Statligt stöd skall grunda sig på en analys som visar att det är den bästa vägen att gå
och att målen kommer att nås. Det faktum att så mycket statligt stöd har motverkat sitt
syfte understryker behovet av att analysera statligt stöd med erfarenheten av statliga
stödprojekt som utgångspunkt.
· Kommissionen bör ta initiativ till ett uppföljningsförfarande, sammanfatta effekterna
av europeiska statliga stödprojekt och redogöra för statlig stödverksamhet.
· När statligt stöd tillämpas måste det ge ett mervärde som inte kan uppnås med andra
politiska åtgärder och som gynnar en region, forsknings- och utvecklingssektorn,
miljön eller ekonomin som helhet.
PR\585614SV.doc 13/14 PE 364.780v01-00
Extern översättning
SV
· Statligt stöd bör ges på ett sätt som inte snedvrider marknaden, hindrar nya företagare
eller gynnar bestämda företag.
· Kommissionen måste göra en uppföljning och se till att medlemsstaterna inte ökar det
statliga stödet genom att utnyttja kryphål. Företag som får statligt stöd bör ta upp
siffrorna i årsredovisningen och där ange det sammanlagda statliga stöd som erhållits i
EU. Ägarna bör rimligen informeras om hur stor del av omsättningen och vinsten som
är beroende av reglerna för statligt stöd.
PE 364.780v01-00 14/14 PR\585614SV.doc
Extern översättning
SV
Total State Aid as percentage of GDP1
1992 1993199419951996 1997199819992000 200120022003
EU (15 countries) 1.09 1.18 1.10 1.00 0.95 1.15 0.74 0.63 0.60 0.59 0.61 0.57
Euro-zone 1.24 1.37 1.26 1.12 1.06 1.35 0.85 0.73 0.70 0.69 0.70 0.63
Euro-zone (12 countries) 1.26 1.37 1.27 1.13 1.07 1.36 0.84 0.73 0.70 0.69 0.70 0.63
Belgium 0.96 0.92 0.64 0.61 0.64 0.46 0.49 0.50 0.48 0.52 0.53 0.40
Czech Republic : : : : : : : : 2.60 1.82 3.87 2.76
Denmark 0.49 0.72 0.68 0.67 0.79 0.80 0.82 0.84 0.96 0.96 0.88 0.67
Germany 1.64 2.02 1.87 1.40 1.17 1.02 0.90 0.89 0.86 0.88 0.88 0.77
Estonia : : : : : : : : 0.07 0.12 0.13 0.12
Greece 2.23 1.34 1.31 1.58 1.36 1.41 0.73 0.59 0.70 0.60 0.41 0.40
Spain 0.68 0.76 0.85 1.07 0.89 0.84 0.83 0.65 0.80 0.76 0.69 0.54
France 0.82 0.96 0.96 0.82 1.03 2.76 0.82 0.65 0.60 0.56 0.60 0.57
Ireland 0.77 0.85 0.85 0.64 0.60 0.61 1.13 1.27 1.10 1.10 0.86 0.69
Italy 1.71 1.54 1.23 1.26 1.24 1.02 0.86 0.54 0.48 0.49 0.55 0.54
Cyprus : : : : : : : : 2.65 3.08 3.30 2.36
Latvia : : : : : : : : 0.54 0.31 0.12 0.10
Lithuania : : : : : : : : 0.33 0.11 0.39 0.13
Luxembourg 0.84 0.60 0.59 0.57 0.56 0.52 0.50 0.40 0.36 0.33 0.41 0.30
Hungary : : : : : : : : 1.15 1.07 1.09 0.86
Malta : : : : : : : : 3.29 4.01 4.28 :
Netherlands 0.41 0.38 0.37 0.38 0.44 0.67 0.47 0.57 0.51 0.41 0.45 0.33
Austria : : : 1.05 0.97 0.89 0.79 0.71 0.64 0.66 0.62 0.66
Poland : : : : : : : : 0.98 0.84 0.71 2.76
Portugal 0.83 0.89 1.44 0.95 1.41 2.07 1.23 1.22 0.89 1.17 1.15 1.24
Slovenia : : : : : : : : 0.83 0.86 0.49 0.58
Slovakia : : : : : : : : 0.64 0.59 0.36 0.46
Finland : : : 2.84 1.95 1.88 1.73 1.49 1.40 1.41 1.42 1.41
Sweden : : : 0.45 0.43 0.39 0.42 0.41 0.40 0.38 0.38 0.60
United Kingdom 0.28 0.21 0.31 0.39 0.40 0.33 0.32 0.19 0.19 0.18 0.26 0.26
Bulgaria : : : : : : : : 0.85 0.50 0.45 0.65
Croatia : : : : : : : : : : : :
Romania : : : : : : : : 2.93 5.03 1.78 :
Turkey : : : : : : : : : : : :
Iceland : : : : : : : : : : : :
Norway : : : : : : : : : : : :
United States : : : : : : : : : : : :
Japan : : : : : : : : : : : :
1 Source: Eurostat
