Det finns en bekymmersam attityd när Miljöpartiet analyseras i media, och det är deras politik inte analyseras och ifrågasätts. Det är bara deras vilja som räknas, underförstått värna miljön, samtidigt som man bortser från att det är ett politiskt parti som har sin vilja och uppfattning om hur miljön ska värnas.
Miljöpartiets uppfattningar präglas konsekvent av en centralistisk uppfattning om hur samhälle och ekonomi ska utvecklas, en uppfattning som världen över har lett till sämre resursutnyttjandet, färre framsteg och mindre resurser att lösa de problem som ska hanteras. Men också mindre frihet och mindre öppenhet och med det mindre dynamik, innovationer och utveckling, av precis det slag vi behöver. Inget av detta leder till en bättre miljö men det mesta ger oss en sämre förmåga att värna den. I politisk bemärkelse är Miljöpartiet ett vänsterparti med omfattande krav på central styrning och beskuren frihet liksom högre skatter och en omfattande statlig kontroll. Elcyklar, parkeringsskatter, flygskatter och krav på återanvändning och omfattande offentliga investeringar, nedlagda flygplatser, nej till moderna trafiksystem som inte är rälsburna. Misstro till tillväxt, hinder för företagande och nej till storskalighet.
Det är en politik som ligger nära Vänsterpartiets och som har blivit den samma som Socialdemokraternas. Den har inte i sig mer med miljön att göra än annan politik, bara med en politik som de själva tror på.
Därför duger det inte att se Miljöpartiets politik som något som på sin höjd är naiv men välmenande. Den har nämligen en inriktning som försvårar för den utveckling som miljön och klimatet behöver.
Fattiga länder behöver den tillväxt Mp vill motarbeta, annars kan de inte investera i modern teknologi. Det kräver en handel och ett utbyte med rikare länder. Rikare länder måste satsa på att utveckla och exportera modern teknologi. Flyg och transporter måste ha mindre utsläpp men vi ska inte ha mindre handel, utbyte och tillväxt. Industri och energiproduktion behöver renare energi med så lite koldioxid som möjligt. Det kräver investeringar, stora marknader och handel, inte skatter och regleringar som motverkar detta.
Miljöpartiet borde inte behandlas som en välmenande naiv aktör utan som ett politiskt parti vars politik ska granskas jämfört med de mål som måste uppnås och jämfört med andra politiska partier.