Då och då dyker det upp en förvirrad debatt bland mediaföreträdare om hur allvarligt det är att politiker själva kommunicerar med väljarna genom hemsidor och bloggar. Det är som att många mediaföreträdare har missuppfattat sin roll och tror att man ska vara ett filter som lägger tillrätta och vidarebefordrar det som makthavare säger, så att ingen väljare av misstag råkar höra hela budskapet från makthavaren själv och då riskerar att inte förstå vad som egentligen sägs.
En annan syn på media skulle kunna vara att de är en del, men just en del, av ett fritt och öppet samhälle som med kritisk granskning och öppen debatt bidrar till att förmedla vad som sker och till granskningen av makthavare. Något monopol över informationsflödet var det aldrig tänkt att fria media skulle innebära. Yttrandefriheten, offentlighetsprincipen och tryckfriheten är inte till för dem som tillhör skrået journalister utan för oss alla. Den mångfalden bidrar också till att media kan bedömas och granskas utifrån hur väl man fyller det uppdrag man själva har åtagit sig.
Det är ett förmätet skråtänkande som menar att nyheter, debatt och kunskaper ska bygga på journalisters urval och anpassning. Även media får leva med att man kan granskas och kritiseras. Och det är inget skumt eller konstigt att valda kommunicerar direkt med sina väljare. Det kan det bara anses för bland dem som anser att nyhetsflödet som sådant ska kontrolleras.