För någon vecka sedan hävdade fem socialdemokratiska Europaparlamentarikerna med Marita Ulvskog i spetsen i Svenska Dagbladet att Europas högerregeringar nu planerar att strypa den fria lönebildningen och lägga allt under EU-kontroll. Eftersom kommissionen i sitt förslag till reformering av stabilitetspakten har föreslagit att man även ska följa löneutvecklingen och produktivitetsutvecklingen menade man att detta skulle leda till att den fria arbetsmarknaden avvecklades till förmån för av kommissionen styrd lönebildning.
Nu hör till saken, som jag påpekade i mitt svar, att det är vad varje finansdepartement gör och det leder inte till att lönebildningen blir statlig, däremot att den ekonomiska politiken kan uppmärksamma och inriktas mot de obalanser som riskerar att skapa problem, till exempel växande underskott. Något förslag om att reglera lönebildningen eller om att sätta upp ramar för hur denna ska se ut finns inte. Jag pekade också på att Socialistgruppen i själva verket vill utvidga övervakningen av medlemsländernas ekonomiska politik och skrev följande:
”Socialisterna har i Europaparlamentet föreslagit att EU ska övervaka utvecklingen av inkomstskillnader, arbetslöshetsnivåer, tillväxtnivåer och sysselsättnings- utveckling och dynamiken på arbetsmarknaden. Och så vill man uppenbarligen undanta investeringar i infrastruktur från budgetbalanskraven. Några andra förslag om att EU ska styra över arbetsmarknaden finns inte på bordet.”
”Därtill är det viktigt att notera att Hökmark undviker att besvara vår kritik och att försvara den fria lönebildningen på svensk och europeisk arbetsmarknad. I praktiken stödjer han ett system för statskontrollerade löner där arbetsmarknadens parter sätts ur spel. Hans linje skulle inte bara rasera den svenska arbetsmarknadsmodellen.”
Det vill säga: det faktum att jag påpekar att det inte finns något förslag av det slag de angriper och konstaterar att sådana förslag snarare kommer från deras egna grupp innebär att inte bara låter bli att försvara den fria lönebildningen utan i själva verket vill förstatliga den på EU-nivå. En sådan argumentation kunde man ägna sig åt före internet. Nu är det enkelt att visa vad som har skrivits och inte skrivits. Och då kan ju läsarna själva avgöra vad som är sant och inte sant. Lite skämmigt borde det kännas för Ulvskog och de andra.