I juni i år avslutas av allt att döma förhandlingarna med Kroatien. Med det kommer EU att kunna få sin medlem nr 28. Under eftermiddagen träffade jag tillsammans med parlamentets talman den kroatiska premiärministern Jadranka Kosor som varit på besök här i dag. Av förklarliga skäl kom mycket av diskussionen att handla om de problem som nu återstår i förhandlingarna. Det handlar om allt från statligt ägda varv, till samarbetet med Internationella domstolen i Haag angående krigsförbrytelser och kampen mot korruption och organiserad brottslighet.
Jag underströk som jag brukar att kraven på Kroatien är höga för att vi inte bara ska kunna röja undan hinder för medlemskap utan också sätta ett exempel för länderna på Västra Balkan kring hur man kan göra upp med historien och bekämpa korruption. Kroatien är i dessa delar på väg att bli ett föredöme för sina grannländer men också ett exempel på att reformer öppnar vägen för europeiskt samarbete.
Men, Kroatien behöver inte bara göra det som uppfyller kraven utan ännu mer för att på en gång stärka sin ställning som föredöme och samtidigt med det visa att landet är en tillgång för europeiskt samarbete. På det viset kan även de som anser att EU ska fokusera på den ekonomiska återhämtningen övertygas om att ett snabbt medlemskap när väl förhandlingarna är slutförda är en tillgång för oss alla.