Hoppa till innehåll

Kravet på fria val

Det är ett stort bakslag för Putin att närmare 50 000 personer demonstrerade i går på Moskvas gator. Det är både ett uttryck för växande missnöje och för en minskande respekt för personen Putin. Kombinationen av trixande med president- och premiärministerposten tillsammans med grava misstankar om valfusk, utbredda i det ryska samhället, visar att han förlorat legitimitet gentemot de ryska medborgarna.

Inför EU-toppmötet med Ryssland kommer nu nästa valomgång i fokus, nämligen det ryska presidentvalet. Putin går in i det valet svagare än tidigare på grund av växande folkligt missnöje men också på grund av sjunkande respekt för hans egen person.

Det innebär inte att det blir lättare för någon i oppositionen att vinna eftersom den makt som Putin utöver har sin förankring i olika makstrukturer. De gamla säkerhetstjänsternas folk, energibolagen med Gazprom i spetsen, en ekonomisk kontroll över media tillsammans med de offentliga strukturer som Putinregimen kontrollerar och missbrukar för egna politiska och ekonomiska syften. Och de motarbetar och hindrar samtliga hänsynslöst andra politiska partier och kandidater.

EU måste vid toppmötet på torsdag vara tydlig i kravet på ett rent presidentval och respekt för oppositionen. Det är också viktigt i ett vidare perspektiv. I Vitryssland och Ukraina ser vi hur demokratin får stryka på foten för maktpolitik. I den delen är mönstret alltför oroande likt, som mest brutalt i Vitryssland och därefter Ryssland. I Ukraina ser vi fortfarande möjligheter till maktskifte i kommande val. Det är inte lika lätt att se i Ryssland. Vi har ett ansvar mot oppositionen i dessa länder att ge dem vårt stöd och ta avstånd från dem som missbrukar offentlig makt. Den politiken måste gälla lika mot dessa länder.