Den största nyheten med Första Maj får nog sägas vara att så många media reflexmässigt fortfarande bevakar något som är så utan nyheter. Den som lutar sig tillbaka och funderar på vad som sades, förutom att alliansen är motståndare till allt gott, får tänka efter för att komma på något.
Efter en stund av tänkande dyker då statsministerns gränslösa vision om 5000 enkla jobb i statlig förvaltning till 2020 upp. Som en lösning på det utanförskap om 1 miljon människor som regeringen räknar med 2020 får det sägas vara ett katedralbyggande i bemärkelsen att man fortfarande letar efter första stenen.
Det är inte seriöst att Sveriges statsminister som ett led i en offensiv mot arbetslöshet lanserar ett förslag om statliga beredskapsarbeten som på årlig bas under de kommande åren motsvarar en promille av det utanförskap som underminerar välfärd och sammanhållning i det svenska samhället. Det faktum att detta blev nyheten säger något om var dagens socialdemokrater intellektuellt och idépolitiskt befinner sig. I ett vakuum.
Det blir dessutom extra udda med tanke på att LO-chefen samtidigt menade att det inte behövs några enkla jobb, hur han nu kan veta det, utan att alla ska vara kvalificerade. Så statsministern går till offensiv med en promille enkla jobb som LO-chefen menar inte behövs. De kan ha rätt båda två. Det är detta politiska vakuum som bevakades i realtid av samtliga svenska media.
Men Ryssland, företagsklimatet, investeringarna, den försvagade valfriheten, ISIS, försvaret och budgetstabiliteten var aldrig uppe till de stora rubrikerna.
För media måste det kännas lite udda att bevaka ett parti utan något att säga i anförande efter anförande över hela landet som om det vore det statsbärande partiet och inte bara en del av en koalition som faller sönder på grund av sin egen okraft.
I en värld av djupa konflikter och svåra motsättningar, i ett Europa där freden hotas, länder kränks och krig pågår, där rustningar hotar vår egen trygghet, där demokratin undermineras och där arbetslösheten, den ekonomiska stagnationen och bristen på investeringar hotar både välstånd och social sammanhållning håller Stefan Löfven i en regering som faller sönder kring sin egen oförmåga att hålla rent mot de idéer som hotar demokratin. Och hans viktig steg framåt är 5000 beredskapsarbeten i statlig sektor.
När världen behöver samla sig för att bekämpa den ondska som ISIS utgör, den terror som hotar våra samhällen, när vi behöver lägga övertygelse och argument för att värna samarbete och sammanhållning i Europa, där klimatfrågan kräver ny teknologi och att vi använder den moderna energiproduktion som finns, där vi måste ge våra baltiska grannar stöd för sin säkerhet, där samarbetet för fred hotas, där Rysslands rustning riktar sig mot oss och många andra, när frihandelsfrågorna är viktigare än någonsin men hotade av motståndare till den fria handel behövs mer ledarskap än att lova 5000 skattefinansierade jobb för att bekämpa arbetslöshet och utanförskap för miljoner.
Nyheten i går var bristen på ledarskap, bristen på nyheter och att media fortfarande tror att de måste rapportera som om det var på den gamla tiden. Hur många anföranden som än hålls om det innehållslösa ger inte mer innehåll åt tomheten.