Sverige tillhör dem som inom EU snabbast når och överträffar de gemensamma målen om att minst 50 procent av hushållen 2020 ska ha bredband med 100 Mbits/s. Problemet är bara att samtidigt som många här likväl svär över långsamma bredband sker allt snabbare i världen omkring oss.
Den mobila datatrafiken ökar 15 gånger om de närmaste fem åren. I Asien håller 50 procent av hushållen i Sydkorea, Japan och Hongkong på att få ultrasnabba bredband via fiber.
När vi talar om megabits talar de om gigabits. Men det är värre än så. I Japan har man lyckats utveckla fiberoptik som ger 14 biljoner bits i sekunden. Det är som om man skulle pressa 2 700 cd-skivor genom bredband varje sekund. Även om det inte blir vardag i morgon måste vi nu sätta mål för framtiden i stället för den tid som var.
För det första bör vi sätta målet 1Gbit i sekunden, inte drömma om 100 Mbit 2020. Nya fibernät som får tillgång till offentliga medel måste leva upp till framtidens hastigheter.
För det andra bör vi, som EU-kommissionen nu föreslår, se till att vi i Europa förbereder alla nya hus med höghastighetsbredband, att vi kan använda all offentlig infrastruktur med ledningar under marken till nya fiberinvesteringar.
För det tredje snabbare tillståndsprocesser för master och mobila bredband om alla ska få snabba bredband. Vi kan bli bäst i världen men det kräver att vi inser att världen i dag ställer andra krav än vad vi gjorde i Sverige för tio år sedan.
Gunnar Hökmark
Europaparlamentariker