Sedan 1997 finns i EU lagstiftning kring hur privatpersoner som investerar i fonder och aktier ska kompenseras i händelse av bedrägeri och felaktigt agerande från fondförvaltarens eller förvaringsinstitutets sida (den finansiella institution som förvarar värdepappren å kundens räkning). Idag täcker detta skydd investeringar till ett värde av EUR 20 000.
Just nu behandlas ett förslag till förändring av denna lagstiftning, formellt kallat ”Investor Compensation Scheme Directive”. Kommissionen vill höja skyddet till EUR 50 000 och även inrätta en fond ur vilken medel ska tas i det fall det blir aktuellt att ersätta en eller flera investerare. Denna ex-antefinansierade fond skall enligt Kommissionens förslag uppgå till 0,5 procent av det skyddade kapitalet och byggas upp under de kommande åren.
Gunnar Hökmark har den senaste veckan lagt flera ändringsförslag i den här frågan. För det första menar han att det räcker med att höja skyddsnivån till EUR 30 000. I grund och botten måste det nämligen vara den enskilde investeraren som tar ansvar för att säkerställa att det finansiella institut denne anlitar är seriöst och trovärdigt. Därutöver finns redan idag ett rättssystem som är avsett att hantera fall av bedrägeri och kriminalitet och det omfattar givetvis även den här typen av frågor. En höjning till 30 000 kompenserar dock för inflationen sedan skyddet infördes samt en viss höjning även i reala termer.
Vidare föreslår Hökmark att nivån på ex-antefonderingen istället skall sättas till 0,1 procent av skyddat kapital. Detta blir nämligen som en extra avgift för de finansiella instituten och som alltid i dessa sammanhang är det slutkunden som får betala, det vill säga den vanlige investeraren. I ett svenskt sammanhang rör det som SEK 150 miljarder som ska skyddas tiondelarna får därför stor betydelse för kostnadsnivån. Under de fjorton år som nuvarande skydd existerat har det dessutom bara uppkommit ett enda fall i Sverige där utbetalningar blev aktuella. Den kostnaden motsvarade 0,05 procent av skyddat kapital (alltså en tiondel av Kommissionens föreslagna nivå). Mot den bakgrunden anser Gunnar Hökmark att 0,1 är en mer rimlig nivå.
Frågan behandlas vidare i Europaparlamentets Utskott för ekonomi- och valutapolitik och nästa anhalt blir en diskussion i utskottet kring de tilläggsförslag som gjorts innan utskottet röstar i frågan den 13 april (preliminärt).
