Hoppa till innehåll

Glömska socialdemokrater

I dag röstade socialdemokraterna i frågan om arbetstidsdirektivet för att svensk arbetsmarknad ska styras från Bryssel. Det har alltid varit en självklar del av den svenska traditionen att villkor och löner på den svenska arbetsmarknaden bestämms genom avtal mellan parterna.

Det har varit en hederssak att försvara denna ordning. Inte lagstiftning utan förhandling mellan dem som är närmast berörda. Nu har socialdemokraterna röstat för en ny arbetsmarknadspolitik som bygger på lagstiftning och inte förhandling, beslutad av dem som är längst ifrån, inte de närmast berörda.

Mycket mer än så var socialdemokraternas påstådda försvar av kollektivavtalen inte värda. I Laval fallet var det inte kollektivavtalen som hotades utan fackliga organisationers möjlighet att köra löntagare med svenska löner men utländska avtal ut ur landet.

Och i dag har de röstat för ytterligare förändringar i arbetstidsdirektivet som innebär mer Bryssel och mindre avtal.

”Vi slår vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka, självständiga parter med kraft att teckna heltäckande kollektivavtal.” Formuleringen är hämtad från 2006 års socialdemokratiska valmanifest. Så lät det inte i dag.

Istället jublade de över att läkare fått bättre lönevillkor. Någonstans glömde de alla andra. Och principen om att värna om att löner och villkor ska formas genom avtal i Sverige.