Ett nytt år om några timmar, men det kommer fortfarande vara samma värld.
Kriget och terrorn som sliter sönder Mellersta Östern fortsätter med ISIS fortsatta upptrappning, den pågående utvecklingen av nukleär förmåga i Iran samt det allt större utrymmet för islamistisk totalitär ideologi.
Det handlar inte om islam utan om att den islamska världen är utsatt för en extremism som genom hot, terror och brutalitet dominerar utvecklingen. De som framförallt drabbas av den islamistiska terrorn och förtrycket är muslimer. Vanliga människor som vill leva ett vanligt liv med ett vanligt arbete och som vill ha en bättre framtid för sina barn. Det är de som allra mest lider och drabbas av den totalitära utvecklingen i det som nu kommit att kallas Levanten och i övriga delar av den muslimska världen. Istället för frihet, marknadsekonomi och öppenhet tvingas de leva i slutenhet, inskränkthet och i fattigdom. Det våld som drabbar dem riktar sig ytterst också mot oss. Den konflikt vi ser i Mellersta Östern begränsar sig inte till Mellersta Östern utan har det öppna samhället som sin frontlinje.
Samtidigt har vi i världen bortom Mellersta Östern en unik utveckling mot välstånd tack vare fri handel och marknadsekonomi. Vänstern hatar att acceptera att det är den fria handel de bekämpar och den marknadsekonomi de vill eliminera som bekämpar fattigdom långt mer än planekonomi, socialiseringar och klasskamp. Faktum är att fattigdomen fortfarande framstår som dominerande i de delar av världen där vänstern samhällssyn råder medan den är på tillbakagång där de har förlorat.
När jag tänker på det denna nyårsafton är det slående att det inte finns någon kommunist, vänsterpartist, SSU-are, Miljöpartist eller företrädare för så kallade progressiva rörelser som har hyllat den fria handelns och marknadsekonomins seger över fattigdomen. I varierande utsträckning är de istället måna om att förklara Kubas misslyckande, Venezuelas svårigheter och hotet från den fria handeln. Det faktum att FN´s milleniummål för för fattigdomens bekämpande redan är uppnått borde glädja dem som hade fel om marknadsekonomi och fri handel. Men de föredrar på något sätt kampen mot friheten mer än kampen mot fattigdomen. Så till dem alla föreslår jag att de ändå skålar för marknadsekonomin och frihandeln. Även om de har svårt att svälja.
Och så har vi i Europa ett krig. Det pågår lika mycket dessa dagar av julfrid och nyårsfirande. Det är ett uttryck för den nationalism och revanschism som präglar den putinska regimen. Det handlar om att över en kleptokrati och en ekonomi i djup korruption väva en skyddande väv av anklagelser, hot och etnisk nationalism riktad mot andra länder och mot andra uppfattningar än den egna regimen. Det finns inget hot mot Ryssland. Det finns ingen som kan tänkas vilja använda militärt våld, angrepp eller aggression mot Ryssland.
Snarare har omvärlden tävlat om att uppvisa en öppenhet gentemot det nya Ryssland som i praktiken har varit tillåtande för den upprustning och den auktoritära utveckling som nu i växande utsträckning drabbar ryssar och Rysslands grannar. Det finns ingen som hotar Ryssland men Putins regim känner sig hotad av grannar som man inte kan hota till underkastelse. Det finns många som tävlar om att vi ska förstå eller ursäkta Putinregimens övergrepp, brutalitet och förakt för ett öppet samhälle. Svenska ambassadörer, bankmän och gamla vänsterpolitiker som genetiskt stöder det som sägs från Moskva. Till alla dem föreslår jag att de i dag skålar för att friheten är värd att försvara och att man måste försvara den mot den som hotar friheten.
Och så har vi Europa och EU som står inför så många utmaningar. De som vill lämna, de som hatar samarbetet, de som är emot gemensamma beslut, de som vill skylla sina egna problem på någon annan, de som menar att nationalism och nationell identitetstävlan är viktigare än öppenhet och respekt för den enskilde. Men Ryssland, ekonomin, energipolitiken och klimatfrågan kräver ett starkt Europa, liksom Mellerst Östern och vår förmåga att stå starka i världen. Så till alla dem som menar att EU är roten till alla problem föreslår jag en skål för det samarbete som kan motverka rysk aggression, ekonomisk eftersläpning och en stark klimatpolitik. De kommer finna, när de svalt ner, att de skålat för EU.
Och i svensk politik, som formas gemensamt med andra i EU för hela Europa och i Sverige för just oss, där så många tror att lösningen är att vi glömmer bort världen utanför. Det är för mig slående hur lite av svensk debatt som handlar om det Europa vi lever i och som formar det svenska samhällets trygghet. Kriget i Ukraina blir mindre viktigt än konstiga trainee jobb och Rysslands hot mindre väsentligt än kampen mot att medborgarna ska få välja i välfärden. Det är en missbedömning av hur världen ser ut.
Vi löser inte detta eller något annat problem genom omröstningsregler som innebär att den som har regeringsmakten kan frigöra sig från den parlamentariska majoriteten. Vi löser det genom en politisk debatt som gör att vi kan dela en gemensam bild av hur världen ser ut, påverkar oss och hotar oss och ger oss våra möjligheter. Så till oss alla föreslår jag en skål för en debatt och en politik för frihet och öppenhet, för reformer och för respekt för den enskilde. Den skålen och den viljan kan ge oss ett Gott Nytt År.