Nyhetsbrevet Frihetens värden 2008-11-03
Kära läsare,
I detta brev lite om telekom och prisreglering, statstödsfrågor och konkurrens samt de ekonomiska utsikterna. Men, det i särklass viktigaste den kommande veckan är av uppenbara skäl det amerikanska presidentvalet. På tisdag väljer det amerikanska folket president för de fyra kommande åren. Det kommer till mycket stor del sätta sin prägel på hur världen och det internationella samfundet väljer att ta sig ur den finansiella krisen och den ekonomiska nedgången som nu sätter sina spår även i Sverige i form av konkurser och varsel.
== Ett historiskt val ==
Oavsett hur det går kommer det vara ett historiskt valår och ett landmärke för amerikansk politik. Hillary Clintons kampanj, nomineringen av Sara Palin till vicepresidentkandidat och Barack Obamas egen kandidatur och nu troliga seger visar på ett dynamiskt amerikanskt samhälle som i djupaste kris och i stora utmaningar förmår att förnya sig själv i en omfattning som vi inte ser någon motsvarighet till i andra delar av världen. Niklas Ekdal reflekterar i gårdagens DN kring detta i en läsvärd krönika: [ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=846650 ]http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=846650 .
New York Times [ http://www.nytimes.com/2008/11/02/weekinreview/02bruni.html?_r=1&hp&oref=slogin ]http://www.nytimes.com/2008/11/02/weekinreview/02bruni.html?_r=1&hp&oref=slogin beskriver några av de unika drag som kommer att förknippas med detta val: den långa valkkampanjen, det stora missnöjet med den sittande presidenten, rekorden i pengainsamling, den öppna och ovissa konkurrensen mellan svart och vit kandidat, mellan manlig och kvinnlig och den osäkerhet som hela tiden har präglat denna process.
Washington Post [ http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/11/01/AR2008110102082.html?hpid=topnews ]http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/11/01/AR2008110102082.html?hpid=topnews beskriver omfattningen i Obamas ledning i opinionen men också hur osäkert slutresultatet trots allt är, både med tanke på att Obama kan ta ytterligare swing-stater med de konsekvenser det också får för valen till kongressen men också med tanke på att väljare i slutändan kan tveka inför steget att välja en icke vit kandidat. Men går det som Washington Post och de flesta andra tror, baserat på en mängd opinionsmätningar kommer USA inte bara få sin förste svarte president utan också en president som i sin syn på det globala samfundet på en gång är mer inriktad på samarbete och mindre öppen för fri handel.
Den inställningen är inte oväsentlig i perspektivet av att nu står vi inför många krav på stora förändringar av det internationella finanssystemet men också starka nationella krav på att urholka den globala konkurrensen genom statsstöd och statliga fonder för att motverka utländska köp och ökade regleringar av de finansiella marknaderna.
== Den globala ekonomin behöver öppenhet ==
I slutet av denna vecka samlar Nikolas Sarkozy EU-ledarna till ett möte i Bryssel för att diskutera ansatser och inriktning för hans propåer om ett nytt internationellt system, som i hans tappning handlar om ökad styrning av de finansiella marknaderna och ökad kontroll, förutom öppenhet för statsstöd och nationella välfärdsfonder som motverkar internationella investeringar. Det är inte vad världen behöver efter den finansiella krisen, att skapa motsättningar och svårigheter för världshandeln att utvecklas. Det Sverige och andra länder nu behöver är en vital och öppen världsmarknad, inte misstroende mot internationell frihandel och kortsiktig populism. För Sveriges del är det lätt att se hur viktigt detta är.
När statliga Konjunkturinstitutet i förra veckan gjorde en uppdatering av sin konjunkturprognos [ http://www.konj.se/arkiv/pressmeddelanden/pressmeddelandearkiv/prognosuppdateringoktober2008.5.87749a811cbd4c4fb4800031344.html ]http://www.konj.se/arkiv/pressmeddelanden/pressmeddelandearkiv/prognosuppdateringoktober2008.5.87749a811cbd4c4fb4800031344.html förutspådde man för Sveriges del minskande sysselsättning med 100~000 personer sammanlagt under 2009 och 2010 samt i praktiken nolltillväxt nästa år.
Men, vilket är avgörande viktigt, man pekade också på att krisen för Sveriges del är en följd av den internationella ekonomins avmattning med den lägsta globala tillväxten på 25 år och nolltillväxt i OECD-området under nästa år.
Det är en period av lång ekonomisk tillväxt som nu får sitt slut och som utlöst den finansiella krisen men som också förvärrats av den finansiella instabilitet som fanns genom bolåneinstituten i USA och den konstlat låga räntan i USA som drev fram en dramatiskt växande långivning . Det tillsammans med bristande offentliga strukturer för regelverk, redovisning och tillsyn för att matcha den globala finansiella marknaden har lett lågkonjunkturen till att slå in i den finansiella krisen och den finansiella krisen till att fördjupa problemen.
Dessa problem löser man genom bättre lagstiftning som motsvarar hur de finansiella marknaderna har utvecklats de senaste 15 åren, inte genom att göra dem mer reglerade och försvåra för frihandeln. Det skulle tvärtom hindra en snabb återhämtning genom investeringar och ökad handel. I den delen riskerar valet av Obama att ge ytterligare näring till dem som nu vill lösa nationella ekonomiska problem genom att skydda sina egna industrier från utländsk konkurrens. Det handlar inte så mycket om politiskt ledarskap som dåliga föredömen. När det ena landet drar sig undan frihandeln är det lättare att argumentera för det samma i det andra landet.
== Ökad politisk styrning hindrar snabb utveckling ==
När Nikolas Sarkozy pläderar för ökad styrning av de finansiella marknaderna handlar det om att på politiska grunder driva fram lägre räntor och att acceptera större underskott. Hade den politiken fått slå igenom med full kraft i Europa före krisen hade vi alla varit sämre ute med sämre finansiell stabilitet och väsentligt större kreditvolymer utlånade till mycket låga räntor.
Den finansiella sektorn måste präglas av bättre övervakning och tillsyn, av ett regelverk som ställer större krav på transparens och som är mer heltäckande. Tydligare och moderna kapitaltäckningskrav är en viktig del i detta men aldrig så höga kapitaltäckningskrav kan inte balansera för frånvaron av makroekonomisk stabilitet och en ansvarsfull penningpolitik. Det är mer än något annat lärdomen av det amerikanska skeende som präglat början på denna kris.
Annars är risken att de samtal som nu ska föras i Bryssel i slutet på denna vecka, och som i sin tur är en förberedelse inför det så kallade G20 mötet i Washington den 15 november, mer handlar om regleringar än om hur vi får existerande regelverk att täcka de globala finansiella marknaderna som sådana.
Det gäller inte minst hur ett land som Kina ska välja att agera i framtiden, med de mycket stora överskott som Kina har kommer man vara ett viktigt land för att utforma internationella spelregler, något som Economist reflekterar över här.. [ http://www.economist.com/world/asia/displayStory.cfm?source=hptextfeature&story_id=12511197 ]http://www.economist.com/world/asia/displayStory.cfm?source=hptextfeature&story_id=12511197
Ett Europa och ett USA som inte entydigt kan driva en öppen marknadsekonomisk ansats för den globala ekonomins institutioner kommer ge en regim som Kina ett växande inflytande över den internationella ekonomins regelverk. Och det kommer inte nödvändigtvis hamna om öppenhet och utrymme för nya aktörer utan mer om reglering och kontroll.
På spel står en tillväxt och utveckling för kommande decennier motsvarande den som har präglat världen de senaste 25 åren. Ju tydligare Europa i dag kan vara i denna position desto större blir förutsättningarna för att efter presidentskiftet i USA få ett Amerika som är en konstruktiv partner för att få fart på världshandeln, att öppna upp för tjänstehandel och nya marknader och finansiella marknader som förenar dynamik med transparens.
Men valet av amerikansk president kommer inte bara spilla in på de ekonomiska frågorna utan också på klimatpolitiken och möjligheterna till ett globalt täckande beslut på Köpenhamnsmötet i höst, då nya mål efter Kyotomålen ska sättas. Det kommer att påverka Natos agerande i de viktiga medlemskapsfrågorna kring Georgien och Ukraina men också situationen i Mellersta Österns många konflikter, inte minst kring frågorna om Irak. Och frågorna om den fria handeln har även i detta perspektiv ett vidare intresse än för bara just ekonomin. En öppen världsekonomi kan bättre medverka till den handel och teknikexport som behövs för klimatpolitiken liksom den bättre kan utsträcka globaliseringen till de länder och regioner där extremism växer i isoleringen och fattigdomen.
== I Parlamentet denna veckan: finansiella frågor, prisreglering av roaming, statstöd och konkurrens ==
Frågorna om den finansiella stabiliteten kommer också att stå i förgrunden för när det ekonomiska utskottet Europaparlamentet på tisdag träffar Eurozonens ordförande, den luxemburgske premiärministern Juncker. Då kommer självfallet också de olika stabiliseringspaket som beslutats diskuteras och bedömas liksom den roll som eurozonen nu kommer att spela i den fortsatta stabiliseringen. Helt klart är det att eurosamarbetet nu har vunnit förtroende, inte bara för valutans utveckling under goda tider utan också för förmågan att agera tillsammans i exceptionellt dåliga tider. Det understryker för svensk del att vi bör diskutera och debattera eurosamarbetet, gärna innan vi diskuterar när och hur vi ska ta ställning till frågan i framtiden.
== Prisreglering leder till mindre konkurrens och mindre prispress ==
I Industriutskottet börjar vi på tisdag behandlingen av Roaming II. Det handlar de facto om hur vi för den kommande fyraårsperioden ska politiskt besluta om priserna på telekommarknaderna för gränsöverskridande samtal. Den som vill veta priset för att ringa ett utländskt samtal i början av 2013 kan läsa här:
2. Den slutkundsavgift (exklusive moms) för en eurotaxa som en hemmaleverantör får ta ut av sin roamingkund för ett reglerat roamingsamtal får variera mellan roamingsamtal men får inte överstiga 0,49 EUR per minut för ringda samtal eller 0,24 EUR för mottagna samtal. Pristaket för ringda samtal ska automatiskt sänkas till 0,46 EUR och 0,43 EUR och för mottagna samtal till 0,22 EUR och 0,19 EUR den 30 augusti 2008 respektive 1 juli 2009. Pristaket för ringda samtal ska sänkas ytterligare till 0,40 EUR, 0,37 EUR och 0,34 EUR och för mottagna samtal till 0,16 EUR, 0,13 EUR och 0,10 EUR den 1 juli 2010, den 1 juli 2011 respektive den 1 juli 2012.
Efter att Europaparlamentet våren 2007 valde att reglera taket för roaming blev det självfallet lägre priser i de fall operatörerna hade haft högre dessförinnan. Men därefter har priserna inte förändrat sig neråt utan, som kommissionen också konstaterar, ligger precis under taket. Där ligger priserna och där kommer de att ligga eftersom incitamentet för att priskonkurrera är satt ur spel.
Tvärtom är situation nu att den som sänker priset mer än andra skapar utgångspunkten för nästa förhandlingsprocess med kommissionen och ger en signal om att priserna kan sänkas ännu mer än man själv har sänkt dem. I en prisreglerad marknad blir det en förhandlingsprocess som avgör prissättningen. Ett sänkt pris försämrar företagens förhandlingsposition inför nästa förhandlingsomgång och riskerar att reducera marginaler utan att påverka utfallet av marknadsandelar. En prisreglering fungerar i det här fallet som en informell men legal kartell där de olika konkurrenterna inte ens behöver träffas för att diskutera priset.
Nu är det just detta faktum att priserna inte har gått ner som är skälet till varför kommissionen vill förlänga prisregleringen.
[ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0580_/COM_COM(2008)0580_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0580_/COM_COM(2008)0580_sv.pdf Och det innebär med stor säkerhet att på en extremt dynamisk marknad kan vi likväl förutspå att priset på roamingsamtal inte kommer att vara mycket lägre än 0,34 euro. Prisregleringar har tiderna igenom visat sig vara kontraproduktiva och så är fallet även med telekom. Min strävan kommer vara att föreslå att konsumentprisregleringen upphör snarast men att man vad gäller samarbetet mellan operatörer tillämpar en prismodell som innebär att ingen kan stängas ute utan tvärtom den enskilde operatören ska kunna få det priset hos en utländsk operatör som han själv erbjuder denne. Då får vi en prispress under konkurens.
Min rapport om Small Business Act, [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/748/748594/748594sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/748/748594/748594sv.pdf det vill säga småföretagarpolitiken, diskuteras på tisdag i ekonomiska utskottet och utifrån den kommer både jag och andra att lägga ytterligare ändringsförslag. Som framgår är den i nuvarande skick enligt reglerna inte längre än en A4 men kan nu utvecklas, vilket jag gärna tar emot förslag om.
Kommissionens meddelande om småföretagarpolitiken som är en utgångspunkt för parlamentets arbete finns här: [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0394_/COM_COM(2008)0394_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0394_/COM_COM(2008)0394_sv.pdf
Ett konkret resultat av arbetet med småföretagarstadgan är förslaget till en stadga för europeiska privata bolag som finns att läsa här: [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0396_/com_com(2008)0396_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0396_/com_com(2008)0396_sv.pdf
På tisdag börjar vi också arbetet kring kommissionens rapport om konkurrenspolitiken som i år bland annat behandlar det faktum att vi får ett växande antal notifikationer om statststöd. Kommissionens rapport för 2007 finns här:
[ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0368_/COM_COM(2008)0368_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2008)0368_/COM_COM(2008)0368_sv.pdf och den brittiske rapportörens Jonathan Evans rapport inför den första diskussionen finns här: [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/747/747830/747830sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/747/747830/747830sv.pdf
Frågorna om konkurrenspolitiken och statsstödspolitiken kommer i de tider vi nu står inför vara avgörande för stabilitet och för utvecklingskraft istället för att allt fler löser sina problem genom ökat statstöd och snedvriden konkurrens. Det urholkar den inre marknaden och det urholkar förutsättningarna för frihandeln och därmed möjligheterna till en snabb återhämtning av världsekonomin.
På tisdag är jag värd för en debattkväll kring europeisk forskning med Astra Zeneca. På onsdag är det Pomerania samarbetet, ett samarbete mellan polska och tyska regioner och region Skåne som har seminarium där jag är ombedd att inleda och konkludera. På torsdag och fredag är det European Friends of Israel som har policy konferens i Paris. På fredag träffar jag Stockholmsmoderater i Bryssel som en upptakt inför valet och på lördag är det besök hos Skånemoderaterna i den anrika staden Åhus. Även denna vecka verkar gå fort.
Hälsningar,
Gunnar