Nyhetsbrevet Frihetens värden 2006-11-18
Kära läsare,
I detta brev lite om en ny värld, om ökade krav på europeiskt samarbete, hur EU faktiskt utvecklas med viss dynamik, och lite om roaming, bredband och euron.
== En värld som ställer nya krav ==
När jag i början på förra veckan flög ner till Strasbourg gav tidningsrubrikerna en bild av den nya värld som nu växer fram. En av Kinas rikaste personer köper in sig i Anglo-American, det gamla sydafrikanska företag som under årtionden varit en dominerande aktör inom afrikansk gruvindustri, Tyska förbundsdagen röstade om att fortsatt delta i Nato-operationer i Afghanistan medan den brittiska säkerhetspolisen varnade för växande terrorhot bland människor som lever i Storbritannien, Ryssland förhandlade med USA för att kunna vinna inträde i WTO och den franske presidentkandidaten hävdade att Frankrike måste bryta med det förflutna. Det är en ny värld som växer fram som ställer andra krav på politik och ekonomi än den gamla världen gjorde.
== Kommunistpartiets hemsida har inte Ohly som webbmaster ==
Ett av de många inslagen i denna tid är Apec mötet i Vietnam där George Bush deltar och gör sitt första besök. Ett av de stora inslagen i diskussionerna mellan de många forna och nuvarande kommunistregimerna är ett frihandelsavtal som skulle kunna bli en ersättning för en utebliven framgång för världshandelsorganisationens, WTO´s , Doha-runda. Ett annat handlar om den ofrivilliga allians som länder som Kina, Sydkorea, Japan tvingas in i för att hantera den Nordkoreanska kärnvapenpolitiken, en allians där även Ryssland och USA deltar.
För den som är intresserad av att se hur den gamla tiden smälter in i den nya rekommenderar jag det vietnamesiska kommunistpartiets hemsida [ http://www.cpv.org.vn/chuyende/apec2006/?topic=142 ]http://www.cpv.org.vn/chuyende/apec2006/?topic=142 som bland annat innehåller uppmaningen att genomföra den 10:e partikongressens beslut i vardagen. Den känns lite gammal men det står helt klart att det inte är Lars Ohly som är webbmaster.
== Förr och nu ==
Förr, om det begreppet får användas som en allmän hänvisning till en tid som var, var världen delad mellan öst och väst, mellan nord och syd vad gällde både politik och ekonomi. Vietnam var en del av den tredje världen med den nordliga kommunistregimen kopplad till den andra världen, den kommunistiska som dominerades av Sovjetunionen. Och vi själva var en del av den första världen, ett begrepp som var så självklart att det knappt användes.
Nu finns inte dessa gränser och länder är inte indelade i regioner som avgör förutsättningarna för deras utveckling och människors framtid. Vietnameisk ekonomi är inriktad på att få så stora utländska investeringar som möjligt, och gläds åt att USA är den största investeraren. Det är genom det marknadsekonomiska uppbrottet och ökad frihandel som Vietnams folk har fått en ökad välfärd, efter kriget och skräckåren av kommunistisk ekonomi och terror.
Hoten är mer mångfacetterade och möjligheterna likaså. Ett litet enskilt tecken på kraften och vidden i förändringen är att i veckan talade i Europaparlamentet presidenten i Stalins hemland, Georgien, och framhöll det hot som rysk utpressning och blockader innebar för den georgiska friheten, och han underströk att i debatten mellan det gamla och nya Europa hade han inget att tillföra eftersom han konstaterade att Georgien som ett land som tillhör det allra äldsta Europa står vid sidan om den diskussionen men att med låga skatter och bra företagsklimat kunde Georgien bidra till Europas framtid. Även när det gäller Georgien är det svårt att se Lars Ohly som en lyckad webbmaster, vem som nu skulle vilja be honom.
== Soft power och hard power ==
För en tid sedan talade jag på Tel Aviv universitetet http://www.gunnar.moderat.se/?use=artikel&id=233 om denna nya värld och de krav de ställer på en mer mångfacetterad politik än den gamla, hur det som kallas soft power blir en viktigare grund för säkerhetspolitiken och hur viktigt det är att den transatlantiska världen förmår hålla en ekonomisk utveckling och en respekt för mänskliga fri- och rättigheter som gör demokratin som idé stark i en värld där dynamiken i den ekonomiska utvecklingen annars tenderar att minska den demokratiska världens relativa styrka.
Och det handlar i mångt och mycket om ökade krav på Europas förmåga att som internationell aktör kunna bidra till en sådan utveckling. Det gäller i Mellersta Östern där det i sig är rätt att fördöma militärt våld som drabbar civila. Det är oacceptabelt att som i Beit Hanoun beskjuta ett bostadsområde med stridsvagnseld utan att ens kunna definiera det militära mål man var ute efter. Det skapar en tragedi och den vänds mot Israel.
Men Europas förmåga att verka som en internationell kraft ställer större krav än att reagera på enskilda tragedier, när civila drabbas av kriget. Europa måste också kunna verka mot de orsaker som driver fram kriget och som leder till att civila bostadsområden står i fokus för militära operationer. I Gazaremsan förs dagligen in militär materiell, vapen och raketer, för att beskjuta Israel. Det sker genom tunnlar in i civila hem och det sker genom gränsstationer. Det bygger upp en växande hotbild men också en verklighet som till slut riskerar att leda till en militär urladdning där Hamas har placerat civila på sitt eget slagfält. Istället för att motverka denna utveckling har EU i praktiken accepterat att Hamas kan använda Gaza och gränsövergångarna till Egypten för att upprusta och i avsaknaden av internationell uppmärksamhet gör även Egypten detta.
Även i Libanon sker motsvarande destabilisering, i strid med FN-resolutionen. Där har Hizbollah dragit tillbaka sina ministrar från den nationella regeringen och varnar att störta den om de inte får igenom sina krav på hur regeringen ska se ut. Det är en destabilisering som också påverkar landets sunnimuslimska grupper som nu hotas med shiitiska dödspatruller. Det är en utveckling som har sina rötter i Teheran och i Damaskus och som därför måste mötas där. Och det borde EU utveckla sina krafter för att göra. Det kommer att finnas ett mycket stort behov av den utrikespoliti och diplomati baserad på soft power som är den Europeiska unionens särskilda styrka och möjlighet.
Det understryks av att det finns en betydande risk att USA mindre kommer att kunna och vilja vara en sådan kraft som världen trots allt förväntar sig att USA ska vara. Det amerikanska kongressvalet innebar inte så mycket att invasionen i Irak ifrågasattes som den politik som förts därefter. Och den har varit ett misslyckande, inte minst eftersom den har försummat en strategi för allt det som militära operationer inte kan uppnå. Respekt och tolerans, demokratiska värden, öppenhet gentemot andra och nationell stolthet.
Man behöver inte förringa värdet av militär styrka för säkerhet och stabilitet för att understryka värdet av handelspolitik, biståndspolitik, demokratibistånd, rättstatsuppbyggnad, handel och investeringar för att ta bara några exempel. Det är inte den amerikanska politiken som utlöst den terror och det skräckvälde som präglar framförallt Bagdad, det är terroristerna och deras ledare som gör det och den politiken låg för deras fel fast långt innan den 11 september. Men den amerikanska politikens misslyckande att föra en politik bortom den militära operationen har skapat ett utrymme för de extrema och totalitära krafter som nu sliter sönder landet. Självmordsbombarna och fanatismen drivs av sin egen logik, eller av sitt eget vansinne, men det irakiska samhället har blivit särskilt sårbart för en terror som syftar till att vända människor mot varandra i hat.
Nu kommer en ny amerikansk politik gentemot Irak, den kommer förmodligen att syfta till att begränsa konflikterna mellan olika grupper genom att stärka de olika etniska och religiösa gruppernas kontroll över sina delar av landet och överlåta ett större ansvar till dem för säkerhet och ordning medan de internationella trupperna koncentreras till att upprätthålla stabiliteten för centralmakten. Det blir handlar om att finna cirkelns kvadratur, att i den politiska och etniska miljö som präglar Irak att ge större självständigheter till kurder, shiiter och sunnimuslimer utan att bidra till ett Kurdistan som kan urholka stabiliteten för en ännu större region, ett mini-Iran som stärker Irans roll i Mellersta Östern och ett sunnicentrum som öppnar upp för den gamla tidens styresmän.
== Ett försiktigare USA ==
Men den nya amerikanska politiken kommer också att präglas av en större försiktighet och mindre vilja till internationellt engagemang, framförallt när det står i konflikt med Ryssland och Kina, helt enkelt av det skälet att det blir svårare och svårare att uppnå något utan att dessa länder ger sitt stöd och eftersom USA kommer att behöva deras stöd både i frågan om Iran och dess kärnvapenutveckling, Nordkorea och dess kärnvapen och möjligheterna att gradvis komma ut ur Iran. Det faktum att de amerikanska krafterna för protektionism stärktes i kongressvalet ökar risken för ett USA som drar sig för att engagera sig när det behövs. Det har vi redan sett i diskussionen om Darfur och vi riskerar att se det när Ryssland i ökande utsträckning sätter press på, som nu sker, Georgien.
Och det är ett Ryssland som är på frammarsch både ekonomiskt och politiskt. Ekonomiskt genom den tillväxt som oljeintäkterna ger och politiskt genom det energiberoende som omvärlden har. Ryska affärsintressen som är nära länkade till den ryska staten växer sig starkare i Europa, inte minst i dess östra delar. Den planerade gasledningen genom Östersjön är ett av många uttryck för hur man strategiskt vill öka sin förmåga att använda gasleveranser som en del i ett politiskt spel.
Det understryker behovet av en europeisk politik som på en gång är fast när det gäller de värden och de lagar och regler som måste gälla för ett ryskt- europeiskt samarbete och samtidigt öppet för Ryssland som en partner.
== Ryssland och Europa ==
Östersjöregionen är del av Europa där EU möter Ryssland under förutsättningar som ger goda möjligheter att både påverka och ställa krav. Ser vi på tiden från senare delen av 1980-talet är det just soft-power och politisk påverkan som varit som mest framgångsrik i att påverka den ryska utvecklingen och denna regions säkerhet.
I onsdags antog Europaparlamentet en rapport om europeisk östersjöpolitik [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/624/624336/624336sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/624/624336/624336sv.pdf som tagits fram inom ramen för ett samarbete mellan parlamentariker från de olika östersjöländerna. När vi på en pressträff presenterade denna rapport pekade jag på Östersjöregionens unika förutsättningar att vara en europeisk utgångspunkt för att påverka den framtida utvecklingen i Ryssland och relationerna med EU.
De utmaningar som de baltiska länderna mötte i början på 1990-talet möter nu de kaukasiska länderna och framförallt Georgien. Det är ingen tillfällighet att Estlands förste demokratiskt valde statsminister Mart Laar, som en gång formade sin syn på marknadsekonomi och demokrati genom studier, kontakter och utbildning arrangerad av Timbro, nu är den georgiske presidenten Saakashvilis ekonomiske rådgivare, lika lite som det är att Georgien har en imponerande ekonomisk utveckling.
I tisdags talade som sagt Georgiens president Michail Saakashvili inför parlamentet [ http://www.europarl.europa.eu/sce/data/cre/doc/S0004665.doc ]http://www.europarl.europa.eu/sce/data/cre/doc/S0004665.doc och gav sin syn på vad EU inneburit i dessa hänseenden:
From the rubble of war, you have created a beacon of justice, peace and prosperity. In that respect, your actions have provided the answer, as Schumans vision continues to endure. In particular, your readiness to welcome new members from the former Soviet region has significantly strengthened peace and democracy in placeEurope. The success of these new Member States encourages countries like mine to move forward, for we have benefited and will continue to benefit from their experience and expertise, and your vision and prudence.
Georgiens väg till EU är lång, och frågan om medlemskap ligger bortom både länderna på Balkan och Turkiet men som ett uttryck för den attraktion som EU har just på grund av sin förmåga till soft power är hans tal intressant.
== Utvidgningspolitiken är ett politiskt medel för säkerhet och stabilitet ==
Den 8 november presenterade kommissionen sin Turkiet-rapport som var som väntat kritisk på flera punkter. Det är bra, det som är mindre bra är att allt för många finner en glädje i de brister som Turkiet visar eftersom man hellre vill hitta brister än framgångar. Det är en ansvarslös hållning som förtränger konsekvenserna av ett Turkiet som inför en stängd dörr till Europa vänder sig till andra grannar och andra samarbetsformer, det kan vara Ryssland, det kan vara Iran och det kan vara samarbete kring energifrågor med Europa som den gemensamma motparten.
I det sammanhanget presenterade kommissionen också sitt underlag till EU´s fortsatta utvidgningsstrategi [ http://ec.europa.eu/enlargement/pdf/key_documents/2006/Nov/com_649_strategy_paper_en.pdf ]http://ec.europa.eu/enlargement/pdf/key_documents/2006/Nov/com_649_strategy_paper_en.pdf som sätter i fokus på den formerande betydelse utvidgningen har för kandidatländerna.
Denna fråga kommer vara aktuell då jag på måndag deltar i ett Timbro-seminarium [ http://www.timbro.se/viewNotis.aspx?id=646 ]http://www.timbro.se/viewNotis.aspx?id=646 kring dessa frågor och utvidgningens betydelse för kandidatländer som de på Balkan eller för Turkiet.
Förmågan att se utvidgningens betydelse i detta perspektiv har en avgörande betydelse för att EU ska kunna spela den roll som krävs i en värld där demokratins vänner och fiender inte kan bestämmas genom geografiska gränser.
== EU utvecklas med viss kraft: forskning, tjänstedirektiv, euron och utvidgningen ==
Den gångna veckan i Strasbourg var på många sätt odramatisk men just därför ett uttryck för att Europasamarbetet faktiskt har kraft att utvecklas.
På måndagen beslutade Industriutskottet slutgiltigt om den gemensamma position man nu har med rådet om det sjunde forskningsprogrammet samt om reglerna för deltagande i detta som jag varit EPP-rapportör för. För den som vill läsa mer finns mer om detta på [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se .
På tisdagen hade jag ett möte med den rumänska delegationen i EPP-ED, i dag observatörer men om lite mer än en månad fullvärdiga medlemmar när Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i EU och EU utökas från 25 till 27.
På onsdagen antogs slutgiltigt tjänstedirektivet Tjänstedirektivet
[ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/cls/cons_cons(2006)10003_rev4_/cons_cons(2006)10003_rev4_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/cls/cons_cons(2006)10003_rev4_/cons_cons(2006)10003_rev4_sv.pdf som trots att det blev mindre omfattande än vad det borde vara likväl innebär att tjänstemarknaden utvecklas. Istället för att de 70% av den europeiska ekonomin som tjänstemarknaden utgör öppnas för fri rörlighet är det ändå något som kan sägas motsvara 35% av vår ekonomi som nu öppnas upp.
Det är bra så, inte minst med tanke på att vi i andra sammanhang har fått klargjort att tjänster i allmänhetens intresse inte ska skyddas från konkurrens över gränserna utan även de i framtiden ska öppnas upp för sektorsvisa direktiv och att offentlig upphandling ska bygga på marknadsekonomiska principer, två frågor där jag respektive PersonNameProductIDCharlotte Cederschi?ldCharlotte Cederschi?ldCharlotte Cederschiöld har varit EPP-gruppens företrädare.
På måndagen debatterades euron, ECB och eurozonens ekonomiska utveckling. Även på detta område är EU under utveckling. Den första januari blir Slovenien som första nya land medlem i eurosamarbetet fullt ut och inför euron. Samtidigt vet vi att Estland, Lettland, Litauen och Polen står i kö för medlemskap med troliga tider för inträde kring mellan 2009 och 2011 om de uppnår kriterierna.
== Vi får inte glömma euron ==
Det innebär att Sverige kommer att befinna sig mitt i en region som från Finland i norr till Danmark i söder har euron som valuta eller, som i Danmarks fall, är knuten till den. I debatten uttryckte jag förhoppningen [ http://www.europarl.europa.eu/sce/data/cre/doc/S0002687.doc ]http://www.europarl.europa.eu/sce/data/cre/doc/S0002687.doc att Sverige under de kommande åren på nytt ska kunna öppna upp diskussionen om euron. Den har bidragit till stabila finanser, låga räntor och den ger långsiktigt fördelar för investeringar, handel och nya handelsmönster som bygger på det enkla faktum att en gemensam valuta är bättre än 15 olika, som EU kommer att ha efter årsskiftet.
De som hävdar att de länder som står utanför eurozonen under de gångna åren har klarat sig lika bra eller bättre glömmer att eurozonen har tyngts och tyngs ner av de stora ekonomierna Italiens, Frankrikes och Tysklands tröghet och ovilja att reformera mer än av stabilt penningvärde och låg ränta, för att uttrycka det försiktigt. Och vi har klarat oss bra på grund av den regim för oberoende riksbank och finansiell stabilitet som vårt medlemskap i EMU och EU har inneburit för oss och för andra. Euron ger en ökad konkurrens över gränserna, mindre hinder för gränsöverskridande investeringar och handel och underlättar för nytt företagande samtidigt som vi kommer att vara med fullt ut i den ekonomiska integrationen i vår del av Europa. Frågan om hur vi ska förhålla oss till den kommer att vara varje regerings ansvar under denna och nästa mandatperiod. Utanför kommer vi vara just utanför.
== Teknikens steg förändrar marknaderna ==
Igår presenterade teleoperatören 3 att man kommer att samarbeta med Skype 3 och Skype [ http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/6155678.stm ]http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/6155678.stm
om telefoni och Internet med innebörden att man för ett fast pris kommer att kunna samtala i mobiltelefon och surfa via IP-telefoni. Det är ett tekniksteg som varit väntat i och med Skype utvecklat en affärsmodell som gått vid sidan om den traditionella telefonin och nu mobiltelefonin. Det förändrar villkoren för både internationell roaming och för bredbandsutbyggnad och illustrerar svagheten i lagstiftning inom detta område som tar sin utgångspunkt i den teknologi som växte fram för några år sedan snarare än den som nu växer fram.
För en tid sedan presenterade kommissionen ett förslag till förordning, [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2006)0382_/com_com(2006)0382_sv.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2006)0382_/com_com(2006)0382_sv.pdf alltså en direktverkande lagstiftning, som skulle reglera priserna för internationell roaming på återförsäljarenivå, alltså mellan operatörer, och gentemot slutkund. Det är sant att priserna för interrnationell roaming är mycket höga men det är också sant att telefon- och mobiltelefonimarknaden är en av de marknader som allra mest har präglats av mycket omfattande prissänkningar. Det är sant att de stora operatörerna sitter på något som man kan kalla ett basnät som andra operatörer tillgång till behöver för att kunna konkurrera gentemot konsument men det är också sant även internationell roaming präglas både av prissänkningar och nya affärsmodeller.
En prisreglering är lätt att införa men leder lätt till resultat som är motsatsen till det man eftersträvar. En reglering av roamingpriser som bygger på de nationella samtalstaxorna kan lätt leda till att operatörer tvekar att sänka priser när de riskerar att förlora mer på roaming ju mer de sänker priserna för inrikes. Men kanske än viktigare är att man låser fast prismodellerna på ett sätt som hindrar nya att växa fram. Till exempel är Vodafone Passports prismodell inte förenlig med kommissionens förslag trots att den för den som använder mycket roamingtid leder till ett genomsnittspris som är lägre än kommissionen reglerade pris.
Men en utveckling som Skype nu inleder med 3 kommer förmodligen göra prisregleringen irrelevant samtidigt som den kan försvåra för den traditionella mobiltelefonin att konkurrera genom att utveckla prismodeller som bygger på en hög andel fastpris.
Under de kommande månaderna kommer att arbeta en hel del med frågorna kring roaming och bredband.
== Roaming ==
I det Ekonomiska utskottet är jag rapportör för EPP-ED i roamingfrågan. Som framgår är jag av konkurrensskäl, konsumentskäl och marknadsskäl tveksam till prisreglering, åtminstone i konsumentledet. I återförsäljarledet kan det vara att det finns motiv för att säkerställa att små operatörer kan få tillgång till basnäten till rimliga villkor. Kring detta tar jag gärna emot synpunkter.
== Telekom-marknadernas vidare förändring ==
Samma sak gäller arbetet med mitt arbete med Kommissionens vitbok http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2006)0502_/com_com(2006)0502_sv.pdf
om Bridging the Broadband, där min rapport ska presenteras under april månad.
Min strävan är att försöka lägga grunden för en politik för informationsteknologi som snarare försöker öppna upp för mångfald, konkurrens och förnyelse än att låsa fast tekniken i gamla mönster. I det sammanhanget hör också frågan om spektrumpolitiken http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2005)0400_/com_com(2005)0400_sv.pdf hemma.
== Nästa vecka ==
På onsdag röstas i det ekonomiska utskottet rapporten om Shareholders Voting Rights, http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2005)0685_/com_com(2005)0685_sv.pdf som jag är skuggrapportör för, som från början var rätt reglerande och styrande för medlemsstaterna men som nu kommer att fokusera på de särskilda krav som gränsöverskridande ägande ställer på kallelser, fullmaktsinnehavare och redovisning av resultat. Från svensk synpunkt har den tveklöst blivit bättre med större hänsyn till svensk bolagsrätt och svenska bolagsordningar.
Också på onsdag röstas en rapport om energipolitik, http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/629/629463/629463sv.pdf som ett svar på Kommissionens grönbok om energipolitiken. Min förhoppning är att då få stöd för förslag som jag lagt som handlar om att konkurrenslagstiftningens regler ska aktivt användas på alla aktörer inom EU, även aktörer som är utlandsägda, att krav ska ställas på att gasledningar ska kunna användas även av andra operatörer än av ägarna samt att EU ska erkänna kärnkraftens betydelse för europeisk energiförsörjning.
Nästa vecka igen röstas i industriutskottet min rapport om Corporate Social Responsibility, http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/628/628087/628087sv.pdf där jag försökt att göra en klar åtskillnad mellan vad som ska vara lagstiftning och vara lagstiftarnas ansvar och vad som är frivilliga åtaganden som faller på varje enskilt företags egna ansvar.
Under den kommande veckan blir det seminarium i Stockholm om utvidgningen, förhandlingar och röstning om shareholders rights i Bryssel och konkurrenspolitiska frågor av olika slag, bredbandsdiskussion med kommissionens företrädare och till slut bland annat moderat partistyrelse och möte med förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio, TV och UR.
I denna kaskad av olika länkar kan jag inte låta bli att avsluta med en länk http://www.sr.se/malmo/nyheter/artikel.asp?artikel=1041106 som handlar om den nyligen hittade lilla skeppslämningen intill Ale Stenar mellan Ystad och Sandhammaren i Skåne. Det finns många teorier om denna svenska motsvarighet till Stonehenge men vad som är helt klart är att när man väl är på platsen förstår man varför här har formats något som förenar mystik med stora vyer.
Kära hälsningar,
Gunnar
PS Här några länkar med anledning av att Milton Friedman gick bort under torsdagen. Han formerade en ekonomisk-politisk agenda som revolutionerade 1980-talets politiska utveckling och som ledde till att kampen mot fattigdom började föras med tillväxt och företagande världen över. Som framgår var ett av hans stora intressen skolpengssystem, där vi i Sverige kom att bli tidiga, till en del inspirerade av hans arbeten men också som en inspiration till den debatt som han sedan dess har fört i USA
Milton Friedman [ http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1976/index.html ]http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1976/index.html
Cato om Friedman [ http://www.cato.org/friedman/ ]http://www.cato.org/friedman/
Milton och Rose Friedman foundation [ http://www.friedmanfoundation.org/index2.html ]http://www.friedmanfoundation.org/index2.html
DS