1 Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 2
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Media skall stå fria från staten 3
4 Nya media bidrar till ökad frihet 5
5 Pressfrihetens ideal skall prägla medias utveckling 6
6 Statens roll för oberoende och fria etermedia 9
7 Public serviceuppdraget 9
8 Fristående TV-kanalers förutsättningar 11
9 Fristående radio 12
10 Utvecklingen av digital-TV 13
11 Tidpunkt för nedsläckning 15
12 Den digitala radion 17
13 Fördelning av koncessioner 18
14 Statens roll för pressfriheten 18
2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om från staten oberoende medier.
2. Riksdagen beslutar att delar av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion privatiseras i enlighet med vad som i motionen anförs.
3. Riksdagen beslutar att licensavgiften avskaffas i enlighet med vad som i motionen anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tryck-, yttrande- respektive etableringsfrihet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service framtida roll.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om formerna för fördelning av sändningstillstånd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens roll i mediapolitiken.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av EU:s TV-direktiv.
9. Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler.
10. Riksdagen beslutar att koncessionsavgiften för TV4 avvecklas i enlighet med vad som anförs i motionen.
11. Riksdagen beslutar att begränsa must carry-skyldigheten i enlighet med vad som anförs i motionen.
12. Riksdagens tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionala koncessioner.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koncessioner för fria nationella radiokanaler samt möjligheten till lokala radiostationers nationella samverkan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övergången från analog till digital-TV.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidpunkt för släckning av det analoga marknätet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens roll vid teknikskiften inom media.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av misslyckandet med DAB.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelning av koncessioner för digital-radion.
19. Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad som anförs i motionen.
3 Media skall stå fria från staten
Yttrandefriheten och tryckfriheten är centrala värden i fria och demokratiska samhällen. Tankefrihet och informationsfrihet är fundamentala för bevarandet av ett fritt och öppet samhälle. En fri åsiktsbildning och fritt utbyte av kunskap, värderingar, idéer och erfarenheter av allt från forskning till granskning av makten bidrar till den dynamik som är grunden för mänsklig utveckling och samhällelig civilisation.
Av grundläggande vikt i detta sammanhang är att media är fria från statlig styrning. Fria medier är en förutsättning för att t.ex. informations- och pressfriheten skall kunna fungera som uttrycksmedel för människors tankar och samhällsengagemang och som kontroll av den offentliga maktutövningen.
I ett fritt och demokratiskt samhälle skall det råda frihet att ge ut och distribuera medieprodukter samt att fritt pröva deras ekonomiska bärkraft. Inom ramen för de tekniska begränsningarna för medier skall det vara läsarna, lyssnarna, tittarna och användarna som genom sina fria val avgör vilka medier som får egen bärkraft. Politiskt grundat godtycke och den offentliga maktens uppfattningar får inte avgöra förutsättningarna för mediernas utveckling och växtkraft.
En politik som syftar till att garantera mediernas oberoende ställning kommer att leda till att tekniken utvecklas utifrån de enskilda medborgarnas behov och intressen, och inte utifrån de politiska beslutsfattarnas önskemål. Utvecklingen innebär att gränserna mellan olika medier luckras upp, vilket skärper kraven på en lagstiftning som garanterar att frihet skall gälla också för de nya medierna.
Sverige skall vara ett land där denna utveckling är naturlig och internationellt ledande. Den svenska mediepolitiken skall syfta till mångfald, kulturell vitalitet och en öppenhet gentemot framväxten av nya medier i Sverige.
Media skall stå fria från staten, vilket innebär att staten måste agera för att garantera dess oberoende. En huvuduppgift för statens åtaganden på mediaområdet måste därför vara att säkerställa en etableringsfrihet för nya kanaler utan att samtidigt reglera deras programverksamhet. Den redaktionella självständigheten är grundläggande. Vägledande skall vara ansvaret gentemot publiken. Där utrymmet är begränsat skall koncessioner fördelas på motsvarande sätt som gjordes enligt den privata lokalradions ursprungliga regelverk, d.v.s. genom ett auktionsförfarande. I övrigt skall etableringsfrihet gälla.
Vi eftersträvar ett modernt public service-tänkande, där public service – i stället för att ses som något konkurrerande skall betraktas som en del i det samlade programutbudet.
Utgångspunkterna för vilken programverksamhet som skall finansieras med offentliga medel bör formuleras på följande sätt:
, Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt.
, Offentlig finansiering skall användas för program och verksamheter som kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet, både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt.
, Public service-programmen skall komma alla till del. Offentligt finansierade program måste präglas av högsta kvalitet.
, Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande.
Kärnuppdraget bör även omfatta en spegling av hela landet och dess kulturliv. Om delar av Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) får ett privat ägande ges dessa enheter bättre förutsättningar att agera på den förändrade mediamarknaden. Därigenom öppnas möjligheterna att konkurrera på likvärdiga villkor med andra medieföretag utan den tvångströja med definierad finansiering och fastställt uppdrag som dagens statliga ägande innebär. Samtidigt skapas bättre förutsättningar i den renodlade public serviceverksamheten för en koncentration på kvalitet och program som ger publiken ett bredare utbud av program.
Vid en privatisering skall ett spritt folkligt ägande eftersträvas. Nya finansieringsformer, nya distributionsformer, möjlighet till betaltjänster och allianser med andra mediabolag klaras bäst genom ett breddat ägande. Ett engagerat, kunnigt och intresserat ägande skulle stärka företagen avsevärt.
Med en modern definition av public service upphör motiven för en särskild TV-avgift. Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och public service-verksamheten finansieras gemensamt av skattemedel på samma sätt som annan verksamhet vilken befinns omistlig för allmänheten.
4 Nya media bidrar till ökad frihet
Den tekniska utvecklingen har inneburit – och kommer att innebära – stora förändringar i mediasamhället. Utvecklingen av den nya tekniken leder till nya möjligheter att värna och utveckla mediernas självständighet. Övergången från analog till digital teknik leder till stora omställningar i fråga om produktion, distribution och lagring. I takt med att bredbandsnät byggs ut kommer allt fler att kunna se TV via bredband. Med Internet-tekniken blir hundratals, kanske tusentals, kanaler tillgängliga för dem som har bra uppkopplingsmöjligheter.
Övergången till digital teknik innebär att TV- och datatjänster kan växa ihop. Det blir möjligt att med behållning se TV på datorn respek