[BILD1]Det är tveklöst en framgång både för Angela Merkel och för utvecklingen av den Europeiska unionen att de europeiska ledarna till slut enades om ett nytt fördrag. Det är också ett steg framåt att det fördraget, trots att det blir något krångligt med dels ett tilläggsfördrag och dels ett reformfördrag, likväl blir tydligare när det gäller kompetens och reglerna för att överföra makt till EU. Ordförandeskapets konklusioner från toppmötet ger en bild av många steg framåt, och det är förvisso sant, även om de steg det handlar om mer handlar om hur EU har reglerat än öppnat upp.
Bara det faktum att fördraget kom på plats är en framgång och kommer nu öka trycket på en politik inom flera områden, där frågan om att göra Europa till en ledande kunskapsekonomi kvarstår som ett dominerande mål. Nya skrivningar om konkurrensen lämnar därför en del att önska. Framgången med ett nytt fördrag får inte leda till att EU och Europa glömmer de vidare utmaningar som inte handlar om att själva komma överens utan om att göra ett Europa som i världen kan ta ledningen. Där kan ett nytt fördrag vara ett bidrag men ingen lösning.