Förändring eller segregation

[BILD1]Frankrike är det land där man mer än i andra europeiska länder talar om vikten av att bevara den europeiska sociala modellen. Vad nu den är för något eftersom Europas sociala modeller är många och olika samtidigt som Europas problem är samhällsmodeller som leder till att 20 miljoner är arbetslösa, segregation och ett Europa som släpar efter. Det är i de länder där man har reformerat de gamla modellerna och brytit upp som arbetsmarknaden fungerar som bäst och tillväxten är högre. Inte i Frankrike. Där har man nämligen bevarat en gammal social modell som är protektionistisk inte bara externt utan också internt. Aftonbladets ledare i dag visar på den vilsenhet som vänstern ofta visar när verkigheten inte stämmer med deras karta.

[BILD2]Den franska vänstern har mer än i något annat land stoppat reformer för arbete och företagande och har som resultat fått ett land där segregationen är tydlig, där utanförskapet är givet och den sociala rörligheten låg. På vilket sätt skulle Segolene Royals reform-nej ge ja till fler människor mot den bakgrunden?

[BILD3]Kanske kan frågan till Aftonbladet och den europeiska vänstern ställas om det inte är deras motvilja mot förändring som har lett till stagnation och ett statiskt samhälle? Och fransmännen kanske inte vill ha en stark ledare som krönikören nedlåtande skriver utan någon som kan förändra även om vänstern och dess fackföreningar försöker hindra genom strejker och demonstrationer.

[BILD4]Kanske vill de att den demokratiskt valda makten ska kunna göra sig gällande även när det blir demonstrationer på gator och torg? Mycket talar för att det är det som blir resultatet, att det nu formas en grund för en ”rupture” i den franska politiken. Det är i grunden bra för Frankrike och kan kanske också bidra till ett Frankrike som är mindre rätt för omvärlden och dess förändringar.