I veckan röstade parlamentet för ett förslag som ska etablera ett styrsystem för energiunionen (Governance of the Energy Union). Gunnar Hökmark förhandlade för EPP-gruppen. Lagförslaget innebär i korthet att mål och måluppföljning för energimarknaderna ställs samman, som sedan kommer att ligga till grund för fortsatta reformer och ge en heltäckande bild av Europas väg mot en gemensam energiunion.
Lagstiftningen är med andra ord en hörnsten i arbetet med att skapa långsiktighet och förutsägbarhet för investeringar, konkurrens och samarbete.
Målen och rapporteringen sker inom energiunionens dimensioner – leveranssäkerhet, inre marknad, energieffektivisering, forskning, innovation och konkurrenskraft, samt klimat. Medlemsstaterna ska rapportera in mål, medel och siffror som i sin tur ska analyseras av Kommissionen, som vid behov kan ge rekommendationer om de anser att riktningen inte stämmer överens med de gemensamt satta målen.
Gunnar Hökmarks prioritering under förhandlingarna har varit att säkerställa en fungerande marknad, som inte är nedtyngd av reglering och byråkrati, utan öppen för investeringar och innovation.
Gunnar Hökmark lyckades med att inkludera mål och måluppföljning kring flera viktiga marknadsreformer, inte minst fri prissättning, borttagandet av subventioner och mål för utfasning av marknadsstörande kapacitetsmekanismer.
Mot bakgrund av de legala turerna kring Nord Stream 2 drev Gunnar Hökmark också igenom att Governance ska ge Kommissionen laglig grund att på ett tidigt stadie och vid behov utvärdera ett infrastrukturprojekts kompatibilitet med energiunionens målsättningar om framför allt konkurrens och leveranssäkerhet.
En stötesten under förhandlingarna var de så kallade målbanorna för hur medlemsstaterna ska uppnå 2030-målen för förnybar energi och energieffektivisering. Förhandlingarna kring förnybar energi var särskilt svår, och Gunnar Hökmark drev linjen att investeringar inte kan regleras fram utefter en rak linje till 2030, utan snarare behöver utrymme för att ta fart exponentiellt. Resultatet blev en kompromiss med parlamentets övriga grupper, med betydligt större marknadsfokus än tidigare versioner som tagits fram av socialisterna och de gröna.
Efter omröstningen i plenum kommer förhandlingarna med Rådet att starta inom kort.