USA:s nyvalda president Donald Trump har nominerat Rex Tillerson, VD på ett av världens största privata oljebolag, till att bli USA:s nästa utrikesminister. Oljemagnaten har nära kopplingar till den ryska regimen och om nomineringen går igenom den amerikanska senaten riskeras Europas säkerhetsläge att allvarligt försämras. Europa och Sverige behöver under 2017 ta sitt försvar och sin säkerhet på största allvar.
Genom att utse en oljemagnat med djupa affärsrelationer med Ryssland bekräftar Donald Trump några av de värsta farhågorna om den nya amerikanska administrationens inriktning. För med utnämningen av Rex Tillerson låter han en hopplös sammanblandning av kommersiella intressen och personliga relationer ersätta en tidigare rationell utrikespolitik som har byggt på långvariga amerikanska intressen och på den säkerhetsordning som formats efter andra världskriget.
Rex Tillerson har inte endast djupa affärsrelationer med Ryssland. 2013 tilldelades han av Vladimir Putin personligen den ryska “Vänskapsordern” och han har flera gånger kritiserat sanktionerna mot den ryska regimen. Den amerikanska tidningen Wall Street Journal skrev tidigare i veckan att “få amerikanska medborgare är närmare Putin än Tillerson”.
Det här är att ta på största allvar. I denna stund pågår ett krig i östra Ukraina där de pro-ryska rebellerna finansieras av Ryssland och där ryska soldater deltar. Det var drygt två år sedan Ryssland ockuperade Krim. 2008 invaderade de Georgien efter att landet närmat sig Europa. Och det var endast en månad sedan ryska intressen deltog i ett kuppförsök i Montenegro där planen, enligt serbiska statskällor, var att storma parlamentet i Podgorica, skjuta Milo Djukanovic och installera ett pro-ryskt styre.
Nu måste Europa och Sverige stärka sitt försvar. För vår del krävs en engångsinsats för att komma ikapp gångna försummelser. Vi behöver i ett snabbt förfarande tillföra pengar för att finansiera modern men avvecklad materiell. Det gäller inte minst nuvarande Gripensystemet som kan förlängas i stället för att avvecklas och demonteras för att bidra med delar till en ny generation Gripenflygplan.
Tiden då vi talade om att ge mer pengar till försvaret utan att nödvändigtvis gå från ord till handling måste vara förbi. Sverige behöver stegvis med omedelbar start återvända till de nivåer som vi tidigare har haft och som gav oss ett förhållandevis starkt försvar. Vi måste se till att det inte finns någon tvekan om att Gotland kan försvaras och att våra storstadsområden kan värnas mot hot av olika slag liksom att vi kan slå vakt om vår territoriella integritet. Ryssland genomför i dag försvarsövningar mot Gotland och har vid upprepade tillfällen kränkt svenskt luftrum.
Men stabilitet och säkerhet kommer inte ensamt genom att Sverige rustar självt. Vi behöver utveckla det europeiska försvarssamarbetet inom dagens befintliga ramverk. Det innebär inte en europeisk armé men likväl utökad informationsdelning och gemensam forskning. Detta behöver ske inom ramen för Nato – som alltjämt utgör vår gemensamma säkerhetsgaranti. Eftersom vår säkerhet är beroende av Nato och dess trovärdighet måste vi också investera i den.
För fem månader sedan sade Baracka Obama att “I goda tider, och i dåliga, kan Europa räkna med USA. Alltid.”. Men faktum är i slutet av dagen att var och en behöver ta ansvar för sin egen säkerhet. Tillersons nominering är ett uttryck för att vi nu lever i andra tider. Det är allvar och Sverige liksom övriga delar av Europa måste under 2017 agera efter det.