I Europa pågår ett krig orkestrerat av Putin. Krim är ockuperat och annekterat med en lång rad dimridåer och uppenbara osanningar som förklaringar. I östra Ukraina pågår ett fortsatt krig, omöjligt utan Putins välsignelse och stöd och med deltagande av rysk trupp. Även detta omgärdat av osanningar och desinformation. Rysslands krig i Ukraina förenas med omfattande desinformationskampanjer riktade mot Europa i övrigt, med en omfattande upprustning och ett allt mer aggressivt militärt uppträdande.
Samtidigt försöker Europa och EU möta och hantera en omfattande flyktingvåg, som har sina främsta rötter i diktatorn Assads krigsterror mot den egna befolkningen. En valhänt omvärld kunde ha gjort mer för att förhindra detta men Ryssland har effektivt stoppat varje åtgärd eller reaktion från FN genom att blockera sådana beslut i Säkerhetsrådet.
Assads krigföring har lett till upp till 330 000 döda och till att fyra miljoner syrier befinner sig på flykt. IS ofattbara grymheter når när det gäller antal människor inte upp till Assads nivåer. När Ryssland nu går in i Syrien gör man det på Assads sida. Inte för att bekämpa IS utan för att bekämpa det motstånd Assad möter.
Ryssland angriper nu de motståndsrörelser som har fått stöd från omvärlden för att hålla tillbaka Assads terror. Samtidigt har Ryssland placerat ut jaktflyg och fartygsburna missiler som syftar till att kontrollera luftrummet och försvåra för tankarna på flygförbudszoner som skulle kunna skydda flyende människor i Syrien. Det finns ingen möjlighet att skruva ner våldsspiralen så länge Assad sitter kvar vid makten och det är just detta som är Rysslands mål: att stödja Assad, trots den terror som omvärlden kunnat konstatera.
När Federica Mogherini utsågs till Europeiska unionens ”utrikesminister” skrev jag här i Aftonbladet att ett problem var att hon tidigare förespråkat en samförståndspolitik med regimen Putin, baserad på att ursäkta eller ha överseende med ockupationen av Krim och angreppen in i östra Ukraina. När hon i går kommenterade Rysslands krigföring i Syrien var det med orden att ”den ryska interventionen i Syrien vare sig är negativ eller positiv”.
Alltså: en intervention som har till det uppenbara och uttalade syftet att stödja den diktator som har ansvaret för så många som 330 000 döda i ett krig mot de egna medborgarna och fyra miljoner flyktingar blir i hennes ord vare sig negativt eller positivt.
Det står i en bjärt kontrast till de europeiska utrikesministrarnas deklaration samma dag där det klargörs att en fred i Syrien är omöjligt utan en övergång från Assads styre och att Rysslands bombningar som är bortom insatser mot Daesh/IS och andra av FN definierade terrorgrupper drabbar det moderata motståndet mot Assad och undergräver ytterligare den humanitära situationen.
Ryssland agerar nu konsekvent för att undergräva stabilitet och fredsförutsättningar där man själv vill stärka sin egen roll och Moskvas makt. Det går på tvärs emot europeisk fredsordning och Europas ansträngningar för en fredlig lösning på tragedin i Syrien. Inför detta kan inte EU-kommissionens utrikespolitiske företrädare vara neutral i viljan att behaga Ryssland. Det får vara en fråga för italiensk inrikes- och utrikespolitik.
För Europa, för Ukraina och för Syrien är det skadligt och ökar riskerna för oss alla. Mogherini bör ställa sig bakom utrikesministrarnas deklaration eller finna sig i att andra får företräda EU när det gäller Ryssland.
Gunnar Hökmark,
delegationsledare Moderaterna Europaparlamentet