Vår viktigaste politiska uppgift i Europa är att hålla samman den Europeiska unionen, utveckla dess kraft och utvidga unionen till länder som i dag söker sig till demokrati och rättsstat. De som i stället vill se mer centralisering underskattar inte bara vad vi uppnått utan riskerar också den sammanhållning som är Europas styrka. Sverige får inte mer inflytande för att vi följer dem som kräver mer fördjupning utan genom att vi går i täten för utveckling och utvidgning, skriver Gunnar Hökmark (M).
Det kan låta högtravande, men EU handlar om fred och säkerhet. Alltför många har under årens lopp avfärdat det argumentet och menat att det ändå är otänkbart med krig mellan Frankrike och Tyskland, trots att det just är denna otänkbarhet som är och var målet.
Dagens Europa hade sett annorlunda ut utan EU. Våra baltiska grannländer Estland, Lettland och Litauen hade sannolikt varit ryska lydstater utan EU-medlemskapet. Rumänien och Bulgarien kunde haft en utveckling likt den i Ukraina och på Balkan hade de etniska motsättningarna fått fritt utrymme och syre från rysk påverkanspolitik, som vi ser försök på i Serbien och Makedonien. Vi hade riskerat en kontinent fragmenterad av motsättningar. Det tillhör vår tids stora framgångar att vi trots utmaningar är långt ifrån ett sådant Europa.
Mot den bakgrunden bör Sverige välkomna EU-kommissionens strategi för utvidgning som nu presenteras. Den handlar framförallt om länderna på västra Balkan. I första hand Serbien och Montenegro som redan förhandlar om medlemskap, därefter Albanien och Makedonien och i nästa steg Bosnien-Hercegovina och Kosovo.
Redan i dag är Slovenien och Kroatien medlemmar och därmed bidrar EU till stabilitet i en region som fram till sent 1990-tal präglades av krig och brutala etniska rensningar. Det handlar om att överbrygga en av Europas sista historiska klyftor, där det ottomanska imperiet mötte det Habsburgska. I Bosnien-Hercegovina och Kosovo är en konflikt inte långt borta. Makedonien och Albanien har en lång väg att gå mot stabila rättsstater och demokratier.
Skapar nya splittringar
De som nu ser mer fördjupning och centralisering som den viktigaste utmaningen bortser från att det kommer skapa nya splittringar och att det tar fokus från de stora gemensamma utmaningarna och en fortsatt utvidgning.
Den framtida utvidgningsstrategin för EU måste bygga på fyra hörnstenar.
- För det första ett tydligt ställningstagande att varje land som uppfyller kriterierna kommer att bli medlem i EU. Medborgarna i dessa länder måste veta att det är de själva och deras regeringar som påverkar om de kan bli fullvärdiga medlemmar.
- För det andra krävs tydlighet att de kriterier som ska uppfyllas inte innebär eftergifter av vare sig suveränitet eller frihet. Att bekämpa korruption och grov kriminalitet är viktigt för Europa, men framförallt för ländernas egna medborgare. De enda som tjänar på korruption är dolda makthavare, ansvarslösa politiker och utländska intressen som ser demokrati som ett hot.
- För det tredje måste vart och ett av dessa länder få stöd för att samarbeta med varandra ge stöd till utveckling av handel, gemensamma satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning.
- För det fjärde måste förhandlingsprocessen, som kommer att bli lång, stödja de länder som lyckas reformera och öppna upp för samarbete med EU och mellan varandra.
Farligt fokusera på centralisering
För EU innebär det att vi måste utveckla EU utifrån vad vi kan göra i dag i stället för att ständigt söka nya motsättningar genom att sätta form före innehåll. Annars riskerar vi att underminera samarbetet och motverka den utvidgning och utveckling vi behöver.
Europasamarbetet behöver en starkare utrikes- och säkerhetspolitik, global handel, fördjupning av den inre marknaden, tydlighet kring gemensamma lagar och ett förnyat fokus på utvidgning, inte ett ensidigt fokus på centralisering.