För 25 år sedan hade muren fallit och släppt loss vad som verkligen blev till en europeisk vår. Det blev slutet på 50 år då ondska, brutalitet och ofrihet präglade halva Europa. Därmed öppnades också möjligheterna att återförena det delade Europa på en gemensam bas av rättsstat och personlig frihet.
Det var aldrig självklart. Det var inte alla som kämpade för friheten. Vare sig i Europa eller i Sverige.
De svenska kommunisterna med kamraterna Schyman, Ohly och Sjöstedt som lojala medlemmar skickade gratulationstelegram till diktaturerna ända tills adressaterna hade upphört.
Socialdemokrater i Europa och i Sverige agerade för att vi skulle acceptera förtryckets Europa inom ramen för det som kallades ”Gemensam Säkerhet” där regimer accepterades och de förtryckta folken glömdes bort.
Friheten var inte självklar men vanns av människor som ville den.
Framtiden var heller inte självklar. När de nya regeringarna i Centraleuropa och i de baltiska staterna ville snabba reformer för marknadsekonomi möttes de av kritik från vänster. Medlemskapet i EU blev avgörande för deras reformtakt som gjorde dem till moderna demokratier.
Vi ser i Ukraina, i Vitryssland liksom i Bulgarien och Rumänien konsekvenserna för dem som inte reformerade. Den goda utvecklingen som blev verklighet i EU var inte självklar i Europa 1994.
När Sverige den 13 november för 20 år sedan röstade ja till EU blev vi en del och en kraft i integrationsprocessen. Vårt medlemskap, tillsammans med Österrike och Finland, ledde till den fortsatta utvidgningsprocessen där de tveksamma kunde övervinnas och Europa återförenas.
Det gör att vi i dag har en frihet och fred som är unik i vår historia. Sverige lever i ett öppet grannskap där länder och samhällen dagligen integreras i ekonomisk utveckling och samarbete. Skillnaden mot 1994 är uppenbar, lika uppenbar som skillnaden mellan Ukraina och Polen, som då stod på samma standard, men där polska medborgare i dag har tre gånger högre levnadsstandard, rättsstat och fred.
Framtiden i dag är heller inte självklar. Vi behöver i medlemsstater som försummat reformer och överspenderat reformera och anpassa för tillväxt. EU behöver utveckla den inre marknaden till energi, kapital för investeringar och den digitala ekonomin och genom gemensamma ansträngningar lägga grunden för att Europa kan stå i centrum för den globala kunskapsekonomins utveckling.
Rättsstaten måste stärkas i de länder som ännu måste få ett starkare civilsamhälle. Ungern har under de senaste åren tangerat gränser för oberoende institutioners självständighet. I Bulgarien har vi sett korruption och försök till ryskt inflytande som riskerar underminera demokratin. I Rumänien för en socialdemokratisk regering en politik som underminerar oppositionen och en antizigensk politik som påverkar hela EU och är en tragedi för miljoner romer. På Balkan och gentemot Ukraina, liksom mot Turkiet, måste vi visa en öppenhet för stater som utvecklas mot rättsstat och fria samhällen.
Utan EU hade i dag våra baltiska grannar, liksom Rumänien och Bulgarien, varit utsatta för samma ryska politik som Ukraina eller Moldavien och Georgien. Den ryska krigföringen i Ukraina visar hur viktig europeisk sammanhållning och demokratisk styrka är.
Utan EU hade Europa i dag varit svagare vad gäller välstånd, frihet, demokrati och säkerhet. Framtiden är inte självklar i dag lika lite som den var för 20 år sedan. Den beror på människors vilja. Med vårt medlemskap blev vi en del av ett Europa som ger medborgarna en frihet och en säkerhet som vi tidigare fick drömma om. Det måste vi ta vara på.
Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet