Två myter står i vägen för Europas återhämtning. Den ena är att marknadsekonomin orsakade krisen. Den andra att ekonomisk tillväxt förutsätter det politiska modet att öka underskotten. Inte förrän Europas ledare förstår och kan förklara krisens orsaker kan de ta oss ur den, skriver Gunnar Hökmark (M).
Mycket kan sägas om södra Europas ekonomier men det är inte för mycket marknadsekonomi utan regleringar, licenssystem och monopol som underminerat deras tillväxt. Där marknadsreformer genomförts och ekonomier öppnats ser vi konkurrenskraft, tillväxt och stabila offentliga finanser. Marknadsekonomi och frihandel har lett till utveckling så att tidigare fattiga fått välstånd och framtidstro.
Framväxande ekonomier har skapat överskott i sina handels- och betalningsbalanser medan Europa och USA byggt upp allt större underskott, som underminerat offentliga finanser och kräver gigantisk upplåning.
Det är bristande konkurrenskraft som är den europeiska krisens kärna. Det kräver reformer, inte höjda skatter och ökade utgifter.
Annan tillväxtpolitik möjlig
Om budgetunderskott varit en lösning hade Europa inte haft några problem utan lett den globala tillväxten. Här, och i USA, har vi länge praktiserat stimulanspolitik genom stora underskott. Utan lån går det inte att finansiera för stora utgifter. Då stryps både offentlig sektor och tillväxt.
Men en annan tillväxtpolitik är möjlig. Den bygger på trovärdiga offentliga finanser och strukturreformer. De som hävdar att vi kan lösa problemen med för stora underskott och lån genom ännu större underskott och lån öppnar för populism och extremism, som vi ser inte minst i Grekland.
Reformagendan för Europa är uppenbar.
Genomför den inre marknaden fullt ut och kräv av samtliga medlemsstater att man respekterar dess regler om konkurrens och etableringsfrihet. Gamla skråväsenden och monopol måste bort.
Kommunal service, ”sociala tjänster i allmänhetens intressen”, ges dynamik och utveckling om de öppnas för konkurrens, mångfald och valfrihet.
Rensa i regleringarna
Den europeiska arbetsmarknaden måste reformeras. Arbetslösheten är störst där arbetsmarknaden är mest reglerad. Ökad rörlighet ger fler jobb.
Kunskapsekonomin med ständig kompetensuppbyggnad och matchning förutsätter rörlighet. Allt som motverkar rörlighet motverkar kompetensutveckling och nya jobb. Varje del av den europeiska ekonomin är utsatt för växande konkurrens och varje del behöver därför reformeras. Det gäller även Sverige.
Rensa undan regleringar och byråkrati både i medlemsstater och på europeisk nivå. Gör det lättare att skapa nya företag i alla EU-länder. Varför inte ge varje EU-medborgare ”en färdig juridisk person” i 18-årspresent för att driva företag utan att behöva söka några tillstånd och allt klart för skattebetalningar och möjlighet att anställa?
Reformer avgörande
Vi måste reformera för kunskapssamhället av det enkla skälet att kunskap färdas fritt. Det borde vara möjligt för EU att mer än fördubbla stödet till forskning om subventionerna till jordbruket minskas. Också medlemsstaterna behöver dubbla det gamla målet om 1 procent av BNP. Skatterna måste reformeras för att uppmuntra företagande, innovationer och kunskaper. Värnskatten i Sverige och skattehöjningsförslag i andra länder leder bara till tillväxt i andra delar av världen och minskad skattebas i EU.
Så länge en vänsteragenda lägger hinder för reformer riskerar vi fortsatt kräftgång med konsekvenser för jobb, social sammanhållning och välstånd. Den gamla modellen var inte social. Nu behöver vi tillväxt som ger social trygghet och nya möjligheter.
Gunnar Hökmark
vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen