Det är en ofattbar utveckling när regeringen i ett demokratiskt land stänger parlamentet för att den vägen få sin vilja igenom, mot parlamentets majoritet. Det är vad som sker i Storbritannien när Boris Johnson stänger ner parlamentet för 5 veckor i syfte att hindra en majoritet att stoppa ett brittiskt utträde utan avtal. De som en gång sa att de ville lämna EU för att återge det brittiska parlamentet kontrollen vill nu ta kontrollen från parlamentet för att lämna EU. Den populistiska dogmatiken har tagit över den demokratiska pragmatiken.
Det avslöjar i grunden hur ohederlig Brexitkampanjen var. Dels skulle man stanna i den inre marknaden. Dels skulle man omedelbart tjäna stora belopp på att lämna. Dels skulle man utan vidare kunna forma nya handelsavtal. Dels skulle det inte vara något problem att få till stånd ett avtal. Dels skulle det inte vara något problem att lämna. Dels skulle det inte vara något problem att stå utanför.
Medlemskapet i den inre marknaden var det första man lät offra. Att man skulle tjäna stora belopp på att lämna var det första man erkände var osant. Nu har fallet i pundets värde tillsammans med inbromsad tillväxt kostat långt mer än de pengar man skulle förtjäna. Den brittiska ekonomin har förlorat flera årsavgifter. Nya handelsavtal kommer man inte enkelt kunna sluta ens med Trump, än mindre med EU om man lämnar utan avtal. Därför säger man nu att det inte är något problem att handla med WTO-regler, vilket innebär tullar lika mycket mot alla. Förutom att man ska lämna den inre marknaden ska man också lämna tullunionen vilket innebär omfattande byråkrati för att importera varor. Problemen med att lämna är nu så stora att man genomfört omfattande krisplaner för att garantera trygghet på gator och torg, tillgång till medicin och livsmedel.
Det är i det perspektivet som Johnson nu vill kasta in landet än mer i kaos genom att ställa antingen nyval och risken för Corbyn mot en avtalslös Brexit. Det är en fanatism och ansvarslöshet som skiljer honom från tidigare brittiska ledare. Storbritannien är inte ett land på väg in i kaos utan i kaos, ett land som förlorat kontrollen över sin egen framtid. Det är tragiskt och det är allvarligt. Stängningen av parlamentet är bara ett av många tecken på ett land som håller på att förlora sin historia utan att veta vart man är på väg.