[BILD1]Några gånger träffade jag henne och förundrades över hennes mod. Många andra gånger läste jag om henne som en av de modigaste opinionsbildarna i Ryssland. Economist artikel om den mördade Anna Politkovskaya uttrycker den beundran för hennes insatser som delas av en hel värld, utom av den ryska maktapparat som till slut eliminerade henne.
Detta var inte en uppgörelse mellan rysk maffia och det ryska rättssystemet, det var självklart inte ett rånmord. Det var ett mord som kastar en mörk skugga på regimen Putin och på den väg som Ryssland nu går allt snabbare på. Det som är allra enklast att konstatera är att det ryska samhället inte var starkare än att det kunde försvara livet på en kritisk debattör. Men det räcker inte. Detta var ett mord som säger mycket om vart Ryssland är på väg, om den maktfullkomlighet och arrogans som präglar dess ledning och om Rysslands ställning som demokrati.
Det är ett Ryssland som har lämnat den demokratiska ambitionen bakom sig. Som bedriver en hårdhänt politik mot Georgien, med ryska trupper kvar i landet och med ständiga hot om avstängda gasledningar, militär konfrontation och ett pågående stöd till utbrytargrupper. Det är samma Ryssland som maktspelar och håller den vitryska diktaturen vid liv och försöker destabilisera Ukraina för att bryta landets väg mot Europa. Det är också ett Ryssland där rasistiska mord och etnisk förföljelse har blivit legio och där media mer eller mindre kontrolleras av staten. Gas- och oljeindustrin är i detta Ryssland inte en självständig industri i konkurrens och öppen handel utan den förlängda armen på den ryska staten.
Europa behöver en konsistent och modig politik som på en gång kan hantera riskerna med beroendet till Ryssland för energiförsörjning med behovet av att reagera när demokratin undergrävs genom att en modig kvinna mördas i en hiss. Det är ett Ryssland som med allt större ekonomisk makt kan bli en allt farligare stormakt, för sina grannar och för Europa men ytterst allra mest för sina egna medborgare.
En viktig insats för att värna demokratin i Ryssland och Europas relationer med landet är den fortsatta förhandlingsprocessen med Turkiet. Det minskar beroendet till Ryssland för gasleveranser, det minskar risken för att Turkiet vänder sig till Moskva och det stärker Europas roll i en del av världen där Ryssland vill destabilisera och undergräva självständiga regimer.
En annan är att med konsekvens kräva att Ryssland måste leva upp till grundläggande kriterier för att unna få en ledande plats i internationellt samarbete och i G8 gruppen. En tredje är att ställa samma krav på den ryska gasindustrin som vi ställer på den amerikanska dataindustrin. En fri och rättvis konkurrens förutsätter att industri och företag verkar fristående av staten och under villkor som gör det möjligt för andra att konkurrera. På det informella EU-toppmötet i Lahti om mindre än två veckor måste synen på Ryssland utifrån dessa perspektiv vara en utgångspunkt för den Rysslandspolitik det finska ordförandeskapet vill utveckla.
En annan viktig insats är att fördöma mordet på Anna Politkovskaya och det faktum att det har kunnat ske.
Mordet på henne, tonen mot Georgien och kriget i Tjetjenien är olika uttryck för en utveckling i Ryssland som världen måste reagera mot. Den är ett hot för oss alla.