En svår dag men med gradvis återhämtning från unik förkylning. Verkar som om läget har stabiliserats samtidigt som likgiltigheten och bristen på empati känns sårande. Verkar som om en stor del av mänskligheten saknar förmåga att förstå hur sårbara den andra delen av mänskligheten kan vara. Men det är som det är. Man får stå upp och blicka vidare.
En del har skickat uppmuntran även om det ibland har funnits undertoner som jag tror kan förknippas med ironi. En gratulation mot förmågan att modigt stå emot virusangreppen kändes inte helt ärlig, till exempel, även om avsändaren refererade till make, bröder och söner som uppenbarligen också varit drabbade.
Trots allt har dagen fortsatt. Diskussionen om klimatpaketet fick en tydlig agenda genom målsättningen som sådan, att minska utsläppen viktigare än metoderna. European Ideas Networks sammanträde mynnade uti ett uppdrag för min del att i en arbetsgrupp granska de långsiktiga förändringarna och konsekvenserna av den finansiella krisen.
I morgon blir det diskussion om den europeiska forskningsstrukturen, där både MAXLAB och
ESS ingår, det senare det största enskilda forskningsprojektet i Sverige.
Därefter bär det i väg till Prag och möte med det tjeckiska ordförandeskapet, som träder till vid nyår.