[BILD1]Innan konferensen i Annapolis började kom de palestinska och israeliska ledarna överens om att börja förhandla med målet att nå en uppgörelse under 2008. En viktig grund för överenskommelsen att börja förhandla är att diskussionerna om fred nu förs mot bakgrund av den djupare konflikt som präglar så många av Mellersta Österns konflikter.
I den gemensamma resolutionen och i de olika inläggen från Bush, Abbas och Ohlmert märks också att det finns ett starkt tryck från det internationella samfundet och parternas närmaste att nå fram till en lösning men också ett stöd till dem i sina respektive roller. Det innebär inte att det blir lättare men det innebär att det nu finns en insikt om att det finns betydligt större problem i Mellersta Östern än oenigheten mellan palestinier och israeler. Det är viktigt att den problemformuleringen även i fortsättningen är överordnad fredssamtalen och därmed synen på olika parters och organisationers agerande.
I Jerusalem Post beskrivs hur den fortsatta fredsprocessen är tänkt att se ut samtidigt som olika kommentarer redovisas. Det är inte alla som vill detta men det är samtidigt klart att det är detta som är den israeliska positionen.