Parlamentet antog i går en rapport om utvecklandet av ett europeiskt moln för delning av forskningsdata, en av många initiativ för att driva europeisk forskning i riktning mot det som kallas för Open Science, tillgängliggörandet av forskningsdata för flera aktörer inom samhälle, näringsliv och akademi.
Kommissionen lanserade initiativet i april förra året och kommer enligt deras beräkningar att kräva investeringar på omkring 6 miljarder euro. Parlaments rapport pekar ut riktningen för hur arbetet bör fortgå.
Gunnar Hökmark föreslog flera ändringar till texten, som i stor utsträckning inkluderades i den rapport som parlamentet nu antog.
Hökmarks ändringsförslag hade två huvudfokus:
För det första, att ett europeiskt forskningsmoln bygger på redan existerande infrastruktur för att på så vis säkra att resurser används så effektivt som möjligt. Det är också viktigt att bygga på den kunskap som redan finns och tillgodose de behov som efterfrågas, snarare än att bygga upp parallella strukturer som är både dyra och riskerar att missa målet.
För det andra, att finansieringen hämtas från flera källor, dels befintlig budget inom forskningsprogrammet Horisont 2020, men också näringslivet. För att bygga ett så framgångsrikt forskningsmoln som möjligt, som kan utveckla europeisk forskning mot öppenhet och fria flöden, behövs delaktighet från flera olika aktörer som kan bidra med nödvändiga investeringar och expertis. På så sätt blir forskningsmolnet inte bara billigare för Europas skattebetalare, men utformas också på ett sätt som maximerar outputen för användarna.
Efterfrågan på e-infrastruktur är hög och behövs för att hantera storskalig data. Öppen vetenskap har mycket att bidra med till europeisk konkurrenskraft. Gunnar Hökmarks arbete framöver kommer därför att i stor utsträckning handla om hur europeisk forskning kan bli världsledande genom att inom ramen för bland annat Horisont 2020 och nästa ramprogram premiera excellens framför andra kriterier.