Efter solsken kommmer regn – artikel i GP om regeringens budget

Problemet med regeringens budget är att det är i kassabokslutet över 1990-talets reformer och dagens tillväxt som den är stark. Men när det gäller framtiden handlar den bara om ökade offentliga utgifter. Därmed kan vänsterblockets brist på politik leda oss in i nya problem för svensk välfärd.
För det första är historien inte slut. Efter perioder av god ekonomisk utveckling kommer alltid sämre tider. Efter det glada 20-talet kom 30-talet. Efter 50- och 60-talen kom 1970-talet som ledde till både kriser och att förlorat välstånd jämfört med andra länder. Och efter 1980-talets lycko-ekonomi kom bankkriserna, den växande arbetslösheten och konkurrenskrisen som präglade 1990-talets problem. Konjunkturen är inte avskaffad, vare sig av den ekonomiska vetenskapen eller av Bosse Ringholm. I dag är de svenska offentliga finanserna känsligast i världen inför konjunkturens svängningar.
För det andra präglas Sverige mer än många andra länder av den globala ekonomins omvandling. Sverige är med sina internationella storföretag mer exponerat för den globala ekonomins förändringstryck än många andra länder. Den nya ekonomin vilar på en globalisering där konkurrensen och marknaderna är gränslösa och kunskapen och kompetensen rörliga utan hinder. Människornas rörlighet och kunskap blir däremot alltmer överordnad.
Det är ett glädjebudskap eftersom det innebär att vi lämnar ett samhälle bakom oss där människor kunde sorteras in som utbytbara med varandra i de stora kollektiven. Ju viktigare kunskap och kompetens blir, desto viktigare blir också de enskilda människorna. I den tid vi lever i är ingen utbytbar med någon annan utan vi gör alla var och en skillnad.
Det är i detta perspektiv som det är förvånande att så många, inklusive regeringen lever kvar 1980-talens politiska miljö och därför tror att allt som behöver göras är gjort. Vi står i själva verket inför ett större behov av reformer än någonsin tidigare.
· Målet måste vara att göra Sverige till ett friare land än andra länder. Det är i de samhällen som friheten är som störst som framsteg och välstånd växer fram inom samhällslivets alla områden. Det handlar både om att leva upp till människors rättmätiga krav på värdighet och rätten till kontroll över den egna vardagen.

Med de möjligheter vi i dag har finns det inga ursäkter för att förneka människor rätten att själva välja sin sjukvård eller att kunna välja sin skola. Under de kommande åren måste det politiska uppdraget vara att inom samhällets alla områden öppna upp för människors egna val och ambitioner.
· Våra stora välfärdsverksamheter måste avregleras för att kunna ta del av den nya ekonomins vitalitet. och öppnas för företagande. Avregleringen av telemarknaden gav inte bara lägre priser och bättre service utan också ett helt nytt företagande och nya tjänster. På motsvarande sätt kan avregleringar göra att den nya ekonomins vitalitet kommer hela det svenska samhället till del.

Den svenska skolan skulle kunna bli en dynamisk bas för det svenska utbildningssamhället utan att begränsas av den offentliga sektorns gränser eller den politiska styrningens byråkrati. Den svenska sjukvården skulle kunna bli en nationell resurs för en blomstrande samhällsekonomisk utveckling där Sverige blir ledande inom den medicinska industrin.

Motståndet mot reformer kommer vara omfattande från det vänsterblock som konsekvent varit emot de reformer som lagt grunden för dagens ekonomiska utveckling. Från att från början ha varit emot privata barnomsorgsformer, valfrihet inom sjukvården, fristående skolor och skolpeng, EU-medlemskap, avregleringen av telemarknaden, privatiseringen av Telia, konkurrens inom transportsektorn, en oberoende riksbank och saneringen av statens utgifter har de steg för steg tvingats eller tvingat sig till att acceptera de möjligheter som dessa reformer har skapat.

Och på samma sätt som tidigare vill de nu förbjuda eller hindra företag som bedriver sjukvård och skolor och bekämpa en avreglering av arbetsmarknaden som ger den enskilde rätten. Det svenska vänsterblocket har kommit att bli en reaktionär rörelse för att värna den politiska överhetens makt.
· Sverige ska ha lägre skatter än andra länder. I den nya tidens ekonomi är skattebaserna rörliga. Vill man ha stabila skatteinkomster är det därför viktigare med starka skattebaser än höga skattesatser.
Vi har i dag världens högsta offentliga utgiftsandel. På grund av snabbt växande statliga utgifter är den på väg att plana ut på nästan 53%. Det är strukturproblem nummer 1 i den svenska ekonomin. Därför är det ett överordnat mål att pressa ner utgiftsandelen samtidigt som vi genom stabila statsfinanser och privatiseringar kan pressa ner statsskulden. Då klarar vi också av att genomföra en modern inkomstskattereform samtidigt som vi avvecklar överbeskattningen av sparande och företagande.
Låga inkomster skall skyddas från onödigt skatteuttag. Det skall vara lätt att få jobb i det svenska samhället även om man inte kan börja på arbetsmarknaden med en god utbildning i ryggsäcken. Därför behövs det ett grundavdrag på 50 000 kronor. Då kan fler leva på sin lön. Det måste alltid löna sig att arbeta mer även om man med lägre skatter får större utrymme att arbeta både mer och mindre i livets olika skeenden. Därför behövs ett förvärvsavdrag som innebär att man bara betalar skatt på 85% av inkomsten. Kunskap och kompetens skall utvecklas och växa i Sverige. Utflyttningen av forskning och företagande skall vändas till att Sverige blir ett bättre land än andra att utvecklas i. Sverige skall vara bättre än andra länder, inte nästan lika bra.
Så ser 00-talets reformagenda för att möta globaliseringen och kunskapssamhällets nya förutsättningar och möjligheter. Frihet som bemäktigar människor ger ett uppbrott från det kollektiva samhällets gamla och stela strukturer. Så säkras välfärden i en föränderlig tid.
Gunnar Hökmark