Det är en tragisk och sorglig händelse som inträffat i Helsingborg. Tragisk eftersom den drabbar en familj som många nu tänker på. Sorglig för att den nu drabbar en sport och dess anhängare som inte gjort något annat än att vilja se fotboll. Spelare och publik, entusiaster och fotbollsintresserade. Det är vare sig spelarna eller den normala publiken som har någon roll i det som hänt. Det är istället de som använder sporten för att få utlopp för hat, aggression och våldslängtan som bär ansvaret.
Förklaringarna och analyserna kommer nu bli många. Men det avgörande att en människa mist livet på grund av någon annans handlande kan ingen förklaring eller analys ändra på. I den delen måste rättsprocessen få allt stöd från var och en som värnar sporten liksom rätten. Sporten får inte bli en ursäkt eller ett alibi för våld som aldrig ska accepteras, vare sig på fotbollsläktare, på gator och torg eller någon annanstans.
Det är brottet som nu måste stå i fokus. Det finns inte bara ett offer utan också en skyldig. Vägen till att bekämpa fotbollsvåldet handlar om att bekämpa våldet och brottsligheten. Inte att skuldbelägga fotbollen, supportrar eller publik. Då går de skyldiga fria och kommer i skyddet av sporten låta våldet upprepas gång på gång. Det bör vare sig entusiaster, publik eller rättssamhälle tillåta.