Så har Israel i natt slagit tillbaka mot Iran efter nästan en månad gått sedan den iranska regimen med nära 200 missiler än en gång angrepp Israel i början av oktober. Den israeliska attacken var uppenbarligen tydligt fokuserad och återhållen, mer med syfte att visa Iran vad man trots förvarningar kan göra än att göra allt man kan. Attackerna pågick fram till den tidiga morgonen och förklarades då avslutade.
Det var vad som kunde väntas efter Irans attacker men det var också attacker mer begränsade och fokuserade än vad många hade befarat. Iran vet nu att det israeliska flygvapnet kan uppnå både den skada man nu sade sig vilja uppnå och mer än så.
Det kommer säkerligen inte hindra alla de Mellanösternrapportörer, experter och kommentatorer i media som av någon förunderlig omständighet inte känner till att Iran sedan lång tid ligger i krig med Israel, i avsikt att utplåna landet, och finansierar och möjliggör den terrorbombning som Israel under lång tid har utsatts för och som sedan den 7 oktober har drivit en eskalering. Närmare 19 000 raketer och missiler har avfyrats mot Israel från Hamas, Hizbollah och Huthirebellerna, från baser i Gaza, södra Libanon och i Jemen, sedan den 7 oktober.
Det är tröttsamt att notera att detta för flertalet svenska mediekommentatorer synes tillhöra det normala som Israel ska leva med, och att därför attacker mot avfyrningsramper och militära installationer, som är en del i ständigt pågående attackerna mot Israel, är att betrakta som eskalering, vilket däremot inte den ständiga beskjutningen av Israel anses vara.
Kanske vet de inte om att Iran bedriver krig mot Israel, kanske känner de inte till att Iran i praktiken har tagit kontrollen över södra Libanon genom Hizbollah och underminerat hela staten Libanon, kanske känner de inte till att Hamas och Hizbollah liksom Huthirebellerna i Jemen är rörelser med samma totalitära mål som den iranska regimen och att de får sina enorma mängder av avancerade missiler och raketer från de iranska fabriker som Israel i natt av allt att döma attackerade, liksom att Iran vill utplåna Israel.
Kanske känner de inte till detta utan tror att allt beror på att Israel vill driva krig mot andra, eller kanske, vilket är det värre, att det i deras grundläggande syn ligger en uppfattning att existensen av Israel i sig är en provokation som ger Iran, terroristerrörelserna och Syrien en ständig rätt att hota och attackera.
Nu har Israel slagit till i en form som var begränsad, kanske som det antyds även att Iran informerats om det anfall som skulle komma. Om Iran nu för en tredje gång återkommer med direkta missilanfall mot Israel, och inte bara genom de som genomförs genom Hamas, Hizbollah och Huthirebellerna, kommer det israeliska svaret, som då fortfarande är ett svar och inte en eskalation, sannolikt vara långt mer omfattande. Och det vet nog Iran efter nattens attacker.