Det är uppenbart att vi har en ny ekonomi i den bemärkelsen att globaliseringen skapar nya konkurrensförhållanden och en prispress inom strategiskt viktiga produktionsfaktorer som på ett avgörande sätt förmår hålla inflation nere även vid hög tillväxt samtidigt som den globala marknaden öppnar för ett nytt och växande utbud.
Och det är klart att Internet, informations- och kommunikationsteknologin och elektronisk handel kommer att vara växande företeelser med en allt större betydelse för ekonomin i sin helhet.
Den nedgång vi nu har sett säger mer om de förhoppningar som har knutits till en lång rad olika företags aktier än de förhoppningar som vi kan ställa på den nya tekniken som sådan. Det innebär också att det finns en långsiktig utvecklingspotential med ökad produktivitet, som vi redan sett i den amerikanska ekonomin.
Men vi har inte en ny ekonomi i bemärkelsen att gamla samband mellan efterfrågan och utbud är upphävda. Men medan de nationella marknaderna hade mer bestämda förutsättningar för efterfrågan och utbud är de globala marknaderna mer dynamiska samtidigt som innovationstakten som sådan, exemplifierad i detta nyhetsbrev i dag av genombrottet kring den mänskliga genen, ständigt tycks öka just genom de möjligheter som informationstekniken ger.
== Utbudssidan allt viktigare i en dynamisk utveckling ==
Därmed blir utbudssidan väsentligt mer dynamisk och påverkansbar än efterfrågan. Lägre ränta kan bidra till ökad mängd riskkapital och ökat utbud och inte bara ökad efterfrågan. Sänkta skatter har både en utbuds- och efterfrågestimulans. De förväntningar som nu knyts till den amerikanska centralbankens räntesänkningar och Bushadministrationens skattesänkningar är en funktion av detta.
I grunden är det 1980-talets genombrott med de nya ekonomerna och supply-side economics som vi nu ser ett handfast exempel på. Det är ingen ny ekonomi utan i grunden den äldsta av alla, nämligen att det är utbudet som avgör efterfrågan.
I takt med att allt fler ekonomier under efterkrigstiden kom att bli präglade av den offentliga sektorns tillväxt förskjöts perspektivet till efterfrågan i ekonomin medan utbudet sågs som en konstant dominerad av giriga kapitalister som bara använde sina fabriker och arbetskraft men som inte sågs som entreprenörer. Den offentliga ekonomin sattes in i ett dynamiskt perspektiv medan den privata betraktades som något statiskt.
Nu kommer världsekonomin av allt att döma domineras av omfattande skattesänkningar de kommande 10 åren. Det kommer självfallet att sätta sin prägel inte bara på den världsekonomins utveckling som sådan utan också Sveriges förutsättningar i den globala ekonomin.