Hoppa till innehåll

Den kinesiska utmaningen

Under den kommande veckan sätts fokus av många skäl på Kina. Ett skäl är för svensk del kinesiska Pang Da och Youngmans bud på SAAB, ett annat vidare europeiskt är att det är till Kina som blickarna riktas när det gäller finansieringen av den europeiska stödfondsmekanismen. I båda fall är det ett uttryck för en svaghet som kommit att prägla europeisk ekonomi när det gäller konkurrenskraft och finansiell styrka och en kinesisk styrka i motsvarande mån.

Det gäller inte bara konkurrenskraft som sådan och finansiella överskott utan också den förväntade utvecklingen av den kinesiska marknaden. Den växer snabbt och den kommer med all sannolikhet fortsätta växa. Med den växande kinesiska marknaden som bas kan volymer växa till lönsamhet. Det är detta sammantaget som gör det möjligt för kinesiska företag, i nära samverkan med stat och parti, att köpa och investera i företag som SAAB, eller Volvo, eller finansiera europeiska staters underskott.

Likväl är det inte självklart att det är Kina som ska vara den stora marknaden i världen. Det är frånvaron av reformer i Europa som skapar det kinesiska övertaget, och med det ett växande inflytande för partiet.

Det självklara svaret på denna utmaning borde vara reformer som stärker konkurrenskraft och utvecklar Europa som en dynamisk marknad. Inte krismöten som fortsätter finansiera underskotten med hjälp av Kina. De svarar på den utmaning som underskotten innebär men ger inte mindre underskott och mer tillväxt.

Det är dags att europeisk politik tar fasta på den utmaning som utvecklingen av den kinesiska ekonomin utgör. Världen har förändrats de senaste 20 åren. Det hände inte i den vecka som var. Men alltför länge har europeisk politik hanterats som om förändringen inte hänt alls.

Bloggar: Ola Johansson, Hasse och Jan Nilsson.