Kristallnatten den 9 november 1938 har kommit att symbolisera det slutliga steget till det barbari som kom att prägla Nazityskland fram till andra världskrigets slut. Under hela november månad genomfördes pogromer och mord på judar i det tyska samhället. Affärer förstördes. Synagogor brändes ner. Och judar misshandlades och dödades. Tyskland blev ett laglöst land, långt bortom civilisation och anständighet, där grymheten och föraktet för människoliv kom att styra.
Det började inte med kristallnatten och det slutade inte med den. Men mördandet, pöbelns frihet och den offentliga maktens laglöshet denna natt signalerade att Tyskland inte längre var ett land som ens försökte upprätthålla bilden av anständighet och mänsklighet.
Förintelsen blev förlängningen av det som tog ta fart under november månad i form misshandel, mord och förakt för människors liv. Att någon var jude blev en ursäkt för att upphäva varje form av medmänsklighet. Nästa steg blev beslutet att utrota alla judar. Knappt ett år senare bröt andra världskriget ut efter att Stalin och Hitler delat Europa. Svenska nazister stod tillsammans med svenska kommunister bakom hyllningarna till detta brott mot europeisk fred och anständighet.
När vi i dag ser antisemitism i olika former i det svenska samhället kräver det reaktion och åtgärder. Kriminalitet i form av hot, våld eller hatbrott ska bemötas med rättsstatens kompromisslöshet. Antisemitismen ska var den än uppträder mötas med starkast möjliga reaktioner från varje ansvarig politisk ledare. Nazismens brott mot mänskligheten får aldrig relativiseras. Respekten för alla de människor som drabbades kräver varsamhet med orden men tydlighet mot varje form av antisemitism vi möter. Den 9 november bör vi hedra offren för pogromerna och Förintelsen genom ett värnande av mänsklig anständighet som är konkret och konsekvent.