Hoppa till innehåll

De rödgrönas kompromiss om demokratin – artikel i KvP

KvP loggaVänsterpartiet vill att Sverige ska driva det rödgröna kravet på att amerikanska trupper ska lämna alla utländska baser, må det vara Afghanistan eller Sydkorea. Vänsterpartiet driver nu en kampanj mot friskolor utifrån uppfattningen att vinstdrivande företag är stöld från eleverna, på samma sätt som kommunister i alla tider har hävdat att vinst är stöld från folket. Vänsterpartiet motsätter sig att Sverige utvecklar ett bättre försvar av IT-system tillsammans med amerikanska myndigheter. Vid en mängd olika tillfällen har man företrädare för Vänsterpartiet uttryckt stöd för Hugo Chavéz och Fidel Castro.

De stora hoten mot fred och internationellt samarbete är i samma förvrängda perspektiv USA och EU. Fri internationell handel är utsugning och globalisering utsugning av världens fattiga, något som står i kontrast till den verklighet där globaliseringen har bekämpat fattigdom och där fattigdomen kvarstår i det närmaste orörd där globaliseringen aldrig har nått. De stora hoten i Mellersta Östern är inte Iran, fundamentalistiska rörelser eller medeltida diktaturer där kvinnor saknar värde utan regionens enda demokrati. Enligt samma världssyn ska Sverige göra sitt för att lämna fältet fritt för talibanerna i Afghanistan.

Det finns ett skäl till varför socialdemokraterna under decennier vägrade att ha med Vänsterpartiet i sina regeringar och regeringsunderlag. Synen på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter följde helt andra mått än dem som finns i demokratier. Synen på svensk säkerhetspolitik byggde på att det inte fanns något hot från Sovjetunionen. Synen på EU var att det var ett anti-demokratiskt projekt som utsög människor och skapade fattigdom. När man ser hur Vänsterpartiet nu tar höjd inför en eventuell rödgrön valseger är det förvånande att Socialdemokraterna nu går till val på att göra vänsterpartiets företrädare till en del av regeringen.

Det kommer nämligen innebära att man tvingas kompromissa med de krav som vänsterpartiet för fram. Det är en sak när det gäller frågor som budgetpolitik, skatter och statligt företagande. Där sitter Vänsterpartiet fast i en gammal syn på staten som den som ska styra och kontrollera människors välfärd och som i stor utsträckning delas av många socialdemokrater. Det berör inte direkt synen på demokrati och öppet samhälle utan snarare de frågor som ett val gäller, nämligen balansen mellan det offentliga och det enskilda, hur mycket den enskilde ska få bestämma och hur mycket staten ska kontrollera i vår vardag. När socialdemokrater vill ta steg tillbaka när det gäller sjukvården, friskolor och apotek, för att ta några exempel på återställare som ska stärka statens makt över de enskilda är detta en sak, liksom när Vänsterpartiet vill göra det.

Men när kraven från Vänsterpartiet tar sin utgångspunkt i en förvrängd samhällssyn som bygger på gammal kommunistisk analys om att vinst är stöld, demokrati är diktatur och USA den stora ärkefienden bygger man in en osäkerhet om grundläggande värden som de rödgrönas valmanifest aldrig kommer kunna fånga in. Det bygger nämligen på att ett av partierna har en annan syn på demokrati och människors rätt att välja som bygger på helt andra grundläggande värderingar än dem som det finns en bred förankring för i det svenska samhället.

Det är av motsvarande skäl som Sverigedemokraterna inte är något alternativ för partier som vill slå vakt om en grundläggande respekt för mänsklig värdighet och mänskliga fri- och rättigheter. Problemet med Sverigedemokraterna är nämligen inte att de har befängda eller osmakliga uppfattningar i sak utan att de kommer från värderingar som man aldrig bör kompromissa med.

Nu har Sahlin sagt att hon ska kompromissa med Vänsterpartiets värderingar. Det är ju utgångspunkten för en regeringskoalition. En del av detta har vi sett i den rödgröna utrikespolitiken och vi kommer att se en del när man presenterar det rödgröna valmanifestet. Men hur man möter den ständigt pågående politikens utmaningar kommer hon inte kunna redovisa. Mellan partier som har skiftande uppfattningar i sakfrågor har man likväl en överblick som väljare.

Men när det gäller partier som har en radikalt annorlunda syn på det öppna samhället, på marknadsekonomi och företagare och på utrikespoltiken är situationen en annan. Där vet vi bara att hon kommer att tvingas kompromissa även när det gäller demokratins grundläggande värderingar, där ingen svensk regering bör kompromissa.