[BILD1]Krisen i Libanon är ett uttryck för Irans och Hizbollahs hat mot staten Israels existens. Irans Ahmadinejad refereras hos MEMRI och uttrycker som alltid ett hat mot Israels existens och ytterst mot de regimer som inte är goda muslimska, och det är han som avgör vilka de goda är.
Detta hat, som är öppet antisemitiskt men också riktat mot sekulära samhällen som tillåter allt som totalitär islamism vill bekämpa, utgör en del av denna konflikts asymmetriska dimensioner. Den som drivs av ett religiöst hat och fundamentalism är svår att förhandla med eftersom varje kompromiss blir en eftergift. Det är därför viktigt att med en konsekvent hållning till extrema regimer som den iranska. Inte minst därför att det hat den uttrycker också drabbar dess eget folk.
Det är noterbart hur lite det iranska förtrycket berör den svenska vänstern. Tydligen har några socialdemokratiska riksdagsledamöter krävt att Sverige ska utvisa Israels ambassadör på grund av att konflikten i Libanon. I all sin enkelhet är det ett litet besked till den iranska regimen att man kan hänga, stena och bedriva terror utan att världen reagerar mot att man vill utplåna ett land. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna vill hellre utvisa ambassadören för det land som hotas än att protestera mot dem som hatar och förtrycker.