Hoppa till innehåll

Dagen som kastade Europa ut i krig

Denna dag är mer än något annat en minnesdag kring det som för 70 år sedan hände på Westernplatte i Gdansk, där andra världskrigets inleddes genom beskjutning från ett tyskt skolfartyg utrustat som ett krigsfartyg. Det är en dag som fortfarande sätter sina spår. Times beskriver dessa väl.

För min del börjar dagen med resa till Stockholm för att tala vid telekombranschens Terminsstart Telekom. Telekombranschen är en av Sveriges och Europas ledande branscher, tack vare entreprenöranda men framförallt genom 1990-talets avregleringar som öppnade upp för konkurrens och tvingade stora och dominerande tidigare monopolister att anpassa sig, utveckla sig och bejaka förnyelse. Den som tror att konkurrens inte betyder något bör studera dynamiken i Telekommarknaden, liksom hur de stora aktörerna ständigt vill skydda sig mot konkurrens. Alla vill ha konkurrens tills man får det kan det sägas. Jag kommer att peka på vikten av att vi nu ytterligare skärper förutsättningarna för konkurrens över gränserna i Europa.

För 20 år sedan hade jag denna dag förmånen att vara med i Polen för att där vara med att minnas den katastrof som utbröt i Europa den 1 september 1939. När jag var där då hade precis de första fria valen avhållits i Polen, kommunisterna var reducerade till fyra mandat i Sejmen och värdarna för den samling av unga europeiska politiker som då samlades i Warszawa och i Gdansk förvånades över att det fanns kommunister i delegationen från att demokratiskt land som Sverige. Såren efter världskrigets utbrott lever fortfarande, både genom skepsis och rädsla för det som de stora grannarna gör men också i direkt motvilja mot deras företrädare. Det var Polen som blev krigets första offer och på många sätt dess mest drabbade. Både genom själva kriget och genom det förtryck som sedan bestod till 1989.

I Polen är historien över andra världskrigets utbrott tydlig. Det var Molotov -Ribbentrop-pakten som la grunden för den tyska och sovjetiska delningen av Polen och som gjorde andra världskrigets utbrott möjligt. Hitler och Stalin företrädde totalitära diktaturer som visserligen hatade varandra men hatade demokratin så mycket mer att de gick in i en djävulspakt för att dela östra Europa.
I dag, 70 år senare, är det på nytt dags att minnas denna dag. Men historien lever vidare. Rysslands ovilja att erkänna Sovjetunionens roll i världskrigets utbrott säger något om att regimen Putin inte lyckats distansera sig från sovjettiden. I Times redovisas hur svårt det är för Putin att erkänna Sovjetunionens roll i det som skedde. Det är en förnekelse som har sin betydelse även i vår tid. Den säger något om det nya Rysslands ovilja att ta avstånd från en aggressiv och dominant utrikespolitik mot nära grannar.

Senare idag åker jag till Bryssel för diskussioner dels kring frågan om kommissionens ordförande och det beslut som parlamentet ska fatta, förhoppningsvis, om två veckor, och diskussioner med företrädare för svenskt näringsliv kring europeisk beslutsagenda när det gäller konkurrenskraft och utveckling av företagande.