En dag som kommer att handla om ekonomiska ramverk för EU och euron och inte minst den ständigt närvarande frågan om fördragsförändringar, en fråga som älskas av politiker och media men som inte nödvändigtvis är lösningen på ekonomiska problem.
Domedagsrubrikerna är många i dessa tider. Så är det också när det gäller hyllningarna över framgångar. Det är lätt att i båda fallen låta tangentens riktning bestämma tron på framtiden. Nu finns det de som menar att eurons timmar eller dagar är räknade. Det ger dramatiska rubriker och intryck av insikt men det säger ändå lite om styrkan i europeisk ekonomi .
Så stark var den inte som så många trodde när de bara gick på men krisen innebär inte motsatsen. Snarare handlar den stora frågan nu om Europa ska komma ur krisen som en starkare ekonomi, vilket är möjligt om rätt åtgärder och beslut genomförs, eller en väsentligt svagare ekonomi än vad européer historiskt har tagit för självklart. För enskilda länder kan det innebära omfattande förändringar. Antingen genom reformer eller genom fortsatt nedgång. I den processen kommer både banker och andra delar av finansiella marknader bli exponerade för stora risker och misstro med betydande påverkan på den ekonomiska utvecklingen.
Och samtidigt kommer de bli klart att eurons framtid kommer vara förknippad med både strängare regler, hårdare sanktioner och en styrka som kommer att följa av att inga långivare kommer att låna pengar till länder med stora risker bara för att de har euron. I sin tur kommer det understryka än mer behovet av att den ekonomiska politiken utgår från de förutsättningar som gäller med en gemensam valuta och i en global ekonomi där vi inte kan ta europeisk konkurrenskraft för självklar.
Bloggar: Carl Bildt & Ekonomisten.