Hoppa till innehåll

Avslöjande för Vänsterpartiet och skamligt för Sverige

Far och dotter Le Pen från Frankrike. Nationella Frontens generalsekreterare Golnisch också från Frankrike. Det gamla Östtysklands övervintrade kommunister. Franska kommunistpartiets tunga gammelkommunister. Nazistiska Gyllene Gryning från Grekland. Motsvarande av mörkrets krafter från ett antal anda länder. Så ser den lista på 84 ledamöter av Europaparlamentets ledamöter som nu kräver misstroende mot EU-kommissionen och där Vänsterpartiets Malin Björk är en av undertecknarna. Hon gör sig frivilligt till en del av Europas mörka krafter som har det gemensamt att de står på fel sida om demokratin.

Det är i ett sammelsurium av totalitär ideologi och främlingsförakt man nu hittar Vänsterpartiets företrädare i Europaparlamentet. Inte bland dem som vill överbrygga motsättningar, som vill värna ett öppet Europa, ej heller bland dem som sätter frihetens och demokratins värden främst. Listan på de 84 är en lista som tvärtom sätter frihetens, demokratins och öppenhetens värden sist. Det är Europas extremer som än en gång möts på denna lista. Det är skamligt.

Något annat skäl än att vilja manifestera mot EU genom att markera mot kommissionen och försöka lamslå EU i en tid av kriser har man inte.  De extremas krav på misstroendeomröstning handlar om destabilisering, populism, att odla missnöje och förakt och att underminera legitimitet i en tid då EU står inför stora utmaningar. Den islamistiska terrorismen. Rysslands aggression och krigföring. Flyktingtragedier. Behovet av reformer som ger en ökad ekonomisk tillväxt och nya jobb.

Det skamliga är att de som står på listan har det gemensamt att de vägrar att se Ryssland som det hot man har blivit, ständigt ursäktar kriget i Ukraina, alltid är emot frihandelsavtalet med USA, föredrar protektionism och stängda gränser. Ständigt emot reformer, besparingar, marknadsekonomi och företagande. Det är där Vänsterpartiet ställer sig i Europa.

Det är samma Vänsterparti som ständigt har haft ett problem med sin demokratiska trovärdighet. Eller rättare sagt undvikit någon sådan. Gratulationerna och hyllningarna till de kommunistiska förtryckarregimerna ända tills deras postadresser upphörde. Sorgen över förändringen och befrielsen. Försöken till historierevisionism. Oförmågan att göra upp med det kommunistiska förflutna. Förtjusningen över den kubanska diktaturen. Romantiseringen och hyllningen av den venezolanska regimens ekonomiska politik. Den ständiga agitationen mot ett öppet Europa och EU.

För några veckor sedan drabbades Miljöpartiet av sin oförmåga att dra gränser. Mehmet Kaplans middagssällskap och oförmåga att förstå var gränser för demokratins respekt går visade på Miljöpartiets oförmåga. Genom att bli kidnappade av identitetspolitik hade man förlorat förmågan att hävda viktiga värden för ett öppet samhälle. Nu har Björk valt ett sällskap av samma slag men än många fler. Och hon kan sannerligen inte skylla på att hon inte visste vilka de andra var. För att få ihop 84 namn av detta slag vet man nämligen vilka personer man allierar sig med. Stefan Löfven måste fundera på vilken regeringsbas han har. Den är inte hedrande för Sverige.