Den europeiska ekonomin återhämtar sig, konstaterar EU-kommissionen i sin vårprognos. Men samtidigt är det några ekonomier, bland dem Tyskland som väger tyngst, som står för uppgången medan andra länder halkar efter. Ser man till underskottsproblemen som sätter sig djupare i länder som Grekland och Portugal kan man snarare tyvärr tala om en ökad klyfta i ekonomisk utveckling mellan nord och syd.
Skälet är enkelt. Det finns alltför lite reformer för tillväxt genomförda i dessa länder och det genomförs fortfarande allt för lite.
Samtidigt genomförs alltför lite på EU-nivå som om det genomförs där också förändrar den nationella reformagendan.
Om inte klyftan ska sätta sig och bli till djupare politiska motsättningar krävs nu ledarskap både för att skapa förutsättningar för tillväxt. Men det krävs också ett ansvarstagande som kan förklaras i media och som kan redovisas i form av konkreta förändringar.
Där har vi långtidsbudgeten och dess satsningar, vi har stabilitetspakten och dess förnyelse och vi har de olika reformer som kan ge Europa växtkraft.
Det är takten i denna reformprocess som kommer att vara avgörande för hur Europa kan förhålla sig till de snabbt framväxande ekonomier som har tillväxttal kring 10 %. Deras tillväxt ger inte bara ökat välstånd utan också ökad förmåga att konkurrera med mer avancerade produkter och kunskap. Det är förvånande att svenska media inte bryr sig om politiska beslut och debatt som rör det svenska samhället bara för att det sker i Bryssel eller Strasbourg.
För tre veckor sedan tog Europaparlamentets ekonomiska utskott ett beslut om stabilitetspakten, som underlag för förhandlingar med medlemsstaterna, som skärpte nuvarande förslag och som nu blir en utgångspunkt för förhandlingarna. I denne vecka togs ett beslut som kan ha en avgörande betydelse för utvecklingen av den moderna informationsekonomin i Europa och vår förmåga till ledarskap. Frågor som gäller Sverige blir inte mindre intressanta för att de också berör andra länder. Men någon egentlig rapportering sker inte annat än som undantag och då som någon slags utrikesnyheter, som om det är utrikespolitik och inte en inrikespolitik vi delar med andra.
Den underlåtenheten bidrar till att befria politiska ledare från ett ansvarsutkrävande samtidigt som det döljer en verklighet för svenska väljare. Beslut som är avgörande för jobb och välstånd i Sverige borde ha motsvarande bevakning oavsett om beslutet fattas i det ena eller andra av två svenska parlament, även om vi delar det ena med andra länder.