Vänstern tycks tro att debatten om demokrati i arabvärlden är ny och uppfunnen som en följd av skeendena i Tunisien och Egypten. Det avslöjar snarare den egna förståelsen av andras politik.Kan inte låta bli att länka till en motion i Sveriges riksdag från 2003 som syftade till en strategi för att stödja demokratins krafter i arabvärlden. Som läsning till alla dem som i dag inte kan tro att andra var för demokrati för araber medan man vänstern teg inför brutala diktaturer så länge de stämde in i anti-amerikanska eller anti-israeliska slagord. Så enkel är vänsterns demokratisyn.
Många vänsterdebattörer sitter så fångade i den retorik som byggts upp att de tycks tro på vad de själva har sagt om sina politiska motståndare. Den svenska vänstern var aldrig särskilt engagerad i den demokratiska frigörelsen av Central- och Östeuropa. På motsvarande sätt har man sällan opponerat mot PLO, Hamas styre över Gaza eller den iranska regimen eller för den delen Saddams skräckstyre. Vänstern har aldrig varit särskilt ledande i sina krav på demokrati, om jag uttrycker det milt.