Idyllen varar inte i evighet och säkerheten utvecklas inte av sig själv. De kommande tjugo åren kommer att kräva mycket mer av beslutsamhet och gemensam förmåga för att möta de utmaningar vi nu står inför.
Nu krävs nya steg för Sverige och för Europa inom den europeiska unionen. Vi behöver en integrerad ekonomi, en europeisk kapitalmarknad och en digital inre marknad. Som ett led i vår förmåga att delta i detta bör vi ansluta oss till euron. Vi bör skapa gemensamma telenät och leda utvecklingen av mobila bredband genom att på EU-nivå allokera fler frekvenser för mobila datatjänster. Vi behöver en gemensam politik för energisäkerhet och ambitiösa klimatmål där gemensamma nät och bevarad kärnkraft blir viktiga delar av ett europeiskt oberoende. Svensk säkerhet och europeisk förmåga att stå emot ryska påtryckningar och rysk aggression stärks genom att Sverige tillsammans med Finland går med i Nato. Världen står inte still och vi måste möta framtiden med beslutsamhet.
När Sverige den 13 november 1994 folkomröstade om EU-medlemskapet blev vi en del av ett Europa som tillsammans kunde lägga en grund för frihet, ekonomisk utveckling, säkerhet och fred. Under de tjugo år som har gått har vi fått uppleva både en idyllisk europeisk tid och en framgångsrik tid för europeisk integration.
Europas återförenande efter Sovjetunionens fall har skett under fredliga former i en fredlig tid, har gett stabilitet och lett till ett öppet europeiskt samhälle, där 500 miljoner människor i dag lever i stabil demokrati, och en gemensam marknad som ger förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt.
Men vi ser nu hur motsatta krafter växer fram och som på olika sätt tar sig uttryck. Det handlar om Skottland, Katalonien, förakt för europeiskt samarbete eller för människor från andra länder. Krafter som hotar det europeiska samarbetet, den öppenhet och den frihet vi idag många gånger tar för givet. Dessa krafter måste motarbetas.
Under de kommande åren måste vi övertyga dem som är skeptiska till EU på grund av byråkrati och regleringar genom att visa att byråkratin kan övervinnas och att EU med rätt underlättar för medborgare i ett Europa utan gränser. Samtidigt måste vi övervinna främlingsfientlighet som vill indela människor i ”vi” och ”dom”. Det är i öppna samhällen som dynamik och tillväxt utvecklas, inte i de slutna och inskränkta.
Den inre marknaden kan utvecklas och reformeras så vi får mer av konkurrenskraft och kan göra världens största ekonomi till världens mest dynamiska marknad.
Det kräver att vi undanröjer alla de hinder som i dag finns på den inre marknaden. Det kräver också att vi får en gemensam europeisk kapitalmarknad som kan bidra till investeringar över hela EU och som förutsätter att vi låter banker utvecklas utifrån de behov som en gemensam marknad ställer.
I Östersjöområdet ser vi nu hur euron blivit till en gemensam valuta. Finland, Estland, Lettland, Tyskland samt Danmark som knutit sig till euron. Nästa år Litauen och några år senare en av Europas större ekonomier Polen. Så ser vår del av Europa ut. Vi bör vara en del av den gemensamma valutan fullt ut, för att kunna påverka och för att kunna dra nytta av den säkerhet det ger för investeringar och export.
Den ryska aggressionspolitiken är en allvarlig utmaning mot en europeisk säkerhetsordning eftersom aggressionen riktar sig mot framväxten av demokrati och människors fria val i vår närhet. Europa måste rusta sig mot detta på många olika sätt. En integrerad ekonomi och en gemensam politik för energisäkerhet är några delar, en ökad förankring för Nato i vår del av Europa genom finskt och svenskt medlemskap är en annan. Sverige bör därför gå med i den försvarsallians som i dag utgör europeisk säkerhet mot militära hot.
Det är i dag 2014 svårt att se hur Europa ska kunna hantera och möta de utmaningar som möter säkerhet, fred och välstånd utan samarbete. Nu måste vi stärka samarbetet där vi ska stå starka för att värna frihet och demokrati. Det är vad de kommande 20 åren måste handla om.
Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet