Hoppa till innehåll

Anförande i Europaparlamentet om Prodikommissionens bokslut

Anförande av moderaternas delegationsledare i Europaparlamentet Gunnar Hökmark onsdagen den 13 oktober 2004 angående EU-kommissionens ordförandes rapport över den gångna mandatperioden.

Det talade ordet gäller

Herr/ Fru Talman,

Vi har i dag bakom oss en historisk utvidgning som bidrar till att vi i dag lever i ett Europa bättre än någonsin. Det finns all anledning att både tacka och gratulera Prodikommissionen och dess ordförande för de insatser som gjort detta möjligt samtidigt som vi skall komma ihåg att det aldrig handlade om en självklar utveckling utan krävde både visioner och handlingskraft. Men ett nytt Europa ställer nya krav på oss alla och inte minst på kommissionen som en drivande kraft.

Den måste kunna stå över den nationella partipolitikens frestelser. Där har kommissionens ordförande inte lyckats och det har urholkat kommissionens kraft och trovärdighet som motor i utvecklingen av EU.

EU måste lyckas inte bara till det formella utan också till det reella. Unionen måste förändras så att de nya medlemmarna kan utveckla sin välfärd och bidra till vår gemensamma. Här är Lissabonprocessen avgörande och i denna fråga har kommissionen inte lyckats. Gapet mellan Europa och USA har ökat, inte minskat under dess mandatperiod. Lissabonprocessen har blivit till mer av formuleringar och mål än reformer och tillväxt. De brister som funnits i Lissabonprocessen måste nu rättas till samtidigt som de problem den europeiska ekonomin präglas av måste rättas till. I den uppgiften ligger inte minst att låta de nya medlemsstaterna utveckla sin konkurrenskraft fullt ut på sina egna villkor och inte på någon annans villkor.

Europeiska unionen måste utveckla en politik för Mellersta Östern som tar hänsyn till demokratins avgörande betydelse för fred och de brutala diktaturernas hot mot fredlig samlevnad. Det kräver förmåga och mod till klarsyn.

Det stora hotet i Mellersta Östern är inte den lilla demokratin utan de stora diktaturerna. Det gäller inte minst brutala diktatur som i religionens namn förtrycker sitt folk, som öppet och offentligt hotar att utplåna en av Förenta Nationernas medlemsstater, som i strid med internationell rätt utvecklar kärnvapen, som öppet demonstrerar sina medeldistansmissilers förmåga att bomba ett annat land som och som aktivt stöder terrorism. Om EU skall kunna bidra till fred i Mellersta Östern måste man också kompromisslöst våga verka för frihet och demokrati i en diktatur som Iran.