Det är lite beklämmande att notera att begreppet affärsplan utlöser konvulsioner inom socialdemokratin. När den socialdemokratiska partiledningen var det väl inte för att man skulle sätta partiet på börsen utan för att man ville sticka ut med sin syn på hur Sverige ska kunna utveckla sina starka sidor. Men tanken på affärer och företagande är anatema i en socialdemokrati som innerst inne misstror företagande och företag som utvecklar sin konkurrenskraft.
Det är samma misstro mot privat företagande och vinst som leder LO att vilja förbjuda välfärdsverksamheter som inte går med förlust. Affärsplaner som leder till investeringar, vinst, lönsamhet och nya jobb gillar inte socialisterna inom rörelsen. Där är företagare på den andra sidan av klasskampen. Och det leder till att de nya jobben, valfriheten och tillväxten också står på andra sidan de rättrognas klasskamp. Eller så är det så enkelt att man inte vill bli påmind om gamla affärer.
Bloggar: Människovärlden, Stefan Hanna, Kent Persson, Åsa Coenraads, Thomas Böhlmark.