Sent på måndagkvällen blev det klart att Hamas och Fatah grupperingarna inte kunde komma överens om en förhandlingsplan som skulle innebära att man erkänner Israel och avsäger sig alla terrordåd utom på de områden som ockuperats efter 1967. Det innebär också att Abbas kommer att försöka få till stånd en folkomrösnting om sin förhandlingsstrategi.
Den palestinska presidenten Mahmoud Abbas har försökt få en uppslutning kring ett dokument som har skrivits av fängslade Hamas- och Fatah-aktivister men Hamas vägrade att erkänna en sådan inriktning.
Det är i detta perspektiv som man bör se den europeiska vänsterns stöd till Hamas när man inbjuder till samtal i Europa med organisationen. Det innebär att man legitimerar Hamas inte bara som organisation utan också som ansvarig för fredsförhandlingar och utrikeskontakter på Abbas och de moderatas bekostnad.
Den ansvarige för fredsprocessen på den palestinska sidan är nämligen Abbas, inte Hamas-regeringen. Abbas har också ett långt större folkligt stöd, han fick en majoritet bakom sig när han valdes, Hamas en minoritet. Européer som urholkar grunden för den palestinska kraft som strävar efter fred till förmån för dem som inte vill fred går inte fredens vägar.
Det är inte bara den inhemska extremismen som Abbas har emot sig.