När USA i dag firar 250 år som en självständig nation är det värt att fira för alla som vill se en stark fri värld. Samtidigt påminner formerna för jubileumsfirandet om att USA inte alltid har varit the land of the free.
Utforskandet och utvecklingen av det som kom att kallas Västern präglades både av laglöshet och av upptäckarmod. Den ursprungsbefolkning som fördrevs, decimerades eller trängdes undan till reservat är en del av denna historia. Slaveriet, dess avskaffande och inbördeskriget tillhör den amerikanska moderna historien och har på många sätt format dagens USA.
Men historiskt sett har ännu starkare varit strävan att bygga ett land för fria människor – ett frihetens samhälle där människor kunde finna sin lycka och forma sin egen framtid.
Kanske är det Emma Lazarus ord på Frihetsgudinnans sockel som bäst fångar vad USA kom att bli:
”Give me your tired, your poor,
Your huddled masses yearning to breathe free,
The wretched refuse of your teeming shore.
Send these, the homeless, tempest-tost to me,
I lift my lamp beside the golden door!”
För människor världen över blev USA landet dit man sökte sig för att lämna fattigdom och förtryck bakom sig och vinna välstånd och frihet. Den amerikanska konstitutionen blev det ramverk som formade nationens utveckling och gjorde USA till ett land som inspirerade frihetssökande människor över hela världen. USA blev ett land som gav hopp, möjligheter och en ny framtid – inte bara för dem som levde där utan också för dem som såg the land of the free som en ledstjärna. Det gav USA en enorm attraktionskraft och ett inflytande som kom att prägla världen.
Under 1900-talet blev USA världens ledande nation och ekonomi. Landet var den avgörande faktorn för utgången av de två världskrig som hade sitt ursprung i Europa. USA var avgörande för att besegra Nazityskland och för att Västeuropa förblev fritt under det kalla kriget, fram till dess att järnridån föll. Europa har mycket att tacka USA för, men USA har också mycket att tacka Europa för. Från Europa kom de idéer och tankar som gav friheten i Amerika dess politiska form och dess konstitution. Från Europa kom också den civilisatoriska styrka som gjorde nybyggarsamhället till en av den västerländska civilisationens främsta pelare.
Det var just friheten och öppenheten som gjorde USA starkt. Människor som flydde fattigdom och förtryck välkomnades och kunde i frihet forma sin egen framtid och bidra till ett dynamiskt samhälle. Det gällde företagande, innovationer, kultur, forskning och samhällsengagemang.
USA blev inte världens ledande nation därför att amerikaner var bättre än andra människor. USA blev världens ledande nation därför att friheten gjorde människor friare att skapa, tänka, bygga och ta ansvar. Det skapade en dynamisk ekonomi och en ständig upptäckarkultur som drev förändring först i USA och därefter i resten av världen.
Det är därför en ödets ironi att dagens USA styrs av människor som tycks tro att den vite amerikanen är bättre än andra, som vill tona ned eller dölja slaveriets historia och därmed också de lärdomar den gav, och som ser konstitutionen som ett hinder snarare än som en styrka. Trump och hans viljelösa anhängare frossar i sin maktfullkomlighet samtidigt som de underminerar det amerikanska arvet – den frihet och öppenhet som gjorde USA stort, både som land och som föredöme för världen.
Den amerikanska ekonomins styrka och dess innovationskraft skapade också en militär förmåga som varit, och fortfarande är, unik i världen. Men det var inte den militära styrkan i sig som gjorde USA stort. Det avgörande var att landet, under olika presidenter och regeringar, strävade efter att försvara frihet och demokrati – ibland på sätt som varit omstridda, men med dessa ideal som uttalat mål. Det var som frihetens land USA blev världens ledande makt och den fria världens naturliga ledare.
Nu har vi en administration som firar 250 år av både ljus och mörker genom att förtränga de erfarenheter som utvecklade landet, förneka den öppenhet som byggde dess styrka och underminera den rättsstat som konstitutionen vilar på. Man sätter den egna makten över friheten i stället för att tjäna den.
Det är ett bakslag för en av den mänskliga civilisationens stora framgångar och en förminskning av den frihet som gjorde USA stort. USA har i dag en president och en administration som gör sitt land mindre – mindre som frihetens hemvist, mindre som föredöme och därmed också mindre som världsmakt. Landet blir mindre respekterat, mindre beundrat och i längden också mindre inflytelserikt.
Kanske kan ändå 250-årsdagen bli början på ett nytt kapitel, präglat av de värden som en gång gjorde landet stort. Det får vi hoppas. Frihetens vänner behöver ett starkt USA som värnar frihetens ideal.
Den amerikanska historien visar att landet gång på gång har rest sig ur mörka perioder. Födelsedagen kan därför bli början på en amerikansk renässans. Förutsättningarna finns fortfarande i riklig omfattning. USA är nämligen ett mycket större samhälle än den administration som för tillfället gör landet mindre.
Så må du ha den äran på födelsedagen. Minns din historia, USA.