Sent under onsdagskvällen kunde jag som företrädare för Europaparlamentet slutföra förhandlingarna med ministerrådet om den slutliga EU-lagtexten för krishantering av banker.
Det är ett avgörande bidrag till arbetet för en stabilare finansiell sektor i EU där ägare inte kan hoppas på att statliga pengar ska hjälpa dem men där stater kommer kunna stabilisera eller avveckla krisande banker. Därmed skapas en ny marknadsekonomisk ordning av hur banker kontrolleras och övervakas.
Först och främst måste medlemsstaterna utse en myndighet ansvarig för planering och avveckling av banker vid sidan av sin tillsynsmyndighet. På så vis ska en oordnad bankkonkurs av Lehman Brothers slag, som utlöste den akuta finanskrisen 2008-09, undvikas.
Om det inte räcker med tidiga ingripanden kan banken försättas i offentlig krishantering.
För att hantera de förluster som banken dragit på sig kommer det så kallade bail-in verktyget,(nedskrivning av fordringar) att bli centralt. Det ger avvecklingsmyndigheten (som Riksgälden) rätt att skriva ned värdet på befintliga aktieägares kapital motsvarande förlusterna och, om det inte räcker, skriva ned fordringsägarnas anspråk eller konvertera lånen till aktiekapital.
Min uppfattning är att detta normalt är tillräckligt när banker hamnar i kris. Men i en bredare ekonomisk kris med fallande tillgångsvärden kan en stor nedskrivning sprida och förvärra krisen. Då kan rädslan på finansmarknaden strypa ekonomin och sprida krisen bortom kontroll.
Därför föreslog jag en modell, som jag fått stöd för, som ger möjlighet till offentligt ingripande när risken är uppenbar att en för stor bail in kan förvärra krisen. Skattebetalarna värnas genom ägande av banken och får tillbaka pengarna när ekonomin återhämtar sig.
Med utgångspunkt i att aktieägarna alltid måste ta de förluster de låtit banken ta på sig kommer staten tillåtas gripa in, förutsatt att ägare och en betydande del fordringar – minst 8% har skrivits ner. Det innebär att vi på en gång fördjupar ägares ansvar och samtidigt säkrar regeringars möjligheter att värna grundläggande ekonomisk stabilitet i kristider.
Gunnar Hökmark (m)
Ledamot av Europaparlamentet och dess huvudförhandlare för krishanteringsdirektivet