Moderat
3 Mediapolitikens grunder
Moderata Samlingspartiet anser att statens överordnade uppgift i mediapolitiken är ansvaret för att slå vakt om respekten för tryckfrihet och yttrandefrihet. Denna uppgift förutsätter att staten verkar för största möjliga utrymme för det fria ordet inom alla typer av media. Pressfrihetens ideal skall prägla framväxten av nya media i lika hög utsträckning som de i dag präglar tidningar och tidskrifter. Den svenska tryckfriheten har lett till mångfald, kulturell och vetenskaplig frihet samt de mest grundläggande förutsättningarna för det öppna samhället och för en levande demokrati, nämligen det fria ordet, den öppna debatten och den enskildes frihet till information. Staten skall svara för ett regelverk med tydliga spelregler som är likvärdiga för alla, för att garantera största möjliga yttrandefrihet, tryckfrihet och etableringsfrihet i media.
Genom att säkerställa yttrande-, tryck-, och etableringsfrihet garanteras medias självständighet gentemot såväl staten som andra. Därmed säkerställs också en kontroll av den politiska makten på medborgarnas villkor.
Inom ramen för denna överordnade uppgift anser vi att staten bör ha ett ansvar att garantera publiken förekomsten av och tillgången till vissa kvalitetsprogram, som annars inte skulle ges. Detta ansvar ställer andra krav i den moderna mediamiljön med en mångfald av kanaler än som var fallet när radio och Television var statliga monopol skyddade mot konkurrens och publikens val. Staten skall bidra till att publiken kan få del av ett bredare utbud än vad som annars vore möjligt. Denna uppgift måste fullgöras samtidigt som man minimerar risken att staten som mediaaktör påverkar den fria debatten och en oberoende nyhetsförmedling.
En radio och TV i allmänhetens tjänst bör mot denna bakgrund koncentrera sig på att erbjuda ett programutbud inriktat på hög kvalitet som avgränsas mot vad andra aktörer erbjuder för att på det viset uppnå största möjliga sammantagna mångfald och utbud för publiken.
Medialandskapet förändras nu i snabb takt. Olika media konvergerar och såväl möjligheterna att kommunicera som att ta emot information ökar. Det är bra för både publiken, yttrandefriheten och ett vitalt kulturliv. Det aktualiserar åter frågan om hur pressfrihetens ideal och informationsfriheten fullt ut skall tillåtas prägla de nya medier och kommunikationsvägar som nu växer fram. Det kravet måste också ställas på de förutsättningar som skall gälla för radio och TV.
För konsumenterna finns idag ett mediautbud som överträffar de vildaste framtidsfantasierna från kristallmottagarnas dagar. Den enorma ökning av programutbudet som skett sedan monopolets dagar innebär också en förändring av de krav som public service måste leva upp till.
Förr sågs sändningarna som ett komplement till mediautbudet på papper och var tvungna att vara heltäckande med allt från lätt underhållning till nyheter och debatt. Nu har behovet och förutsättningarna ändrats och public service är inte längre bara ett alternativ till tryckta skrifter, utan även till det utbud av program som kommer från fristående TV-kanaler och fria radiostationer.
Förekomsten av andra program är inte någon nackdel för en public service som syftar till att erbjuda publiken största möjliga valfrihet och ett brett programutbud. Tvärtom innebär det att man nu kan koncentrera sig på program av hög kvalitet som ökar bredden i programutbudet och som tidigare med en gammaldags inställning har ansetts vara för dyra.
4 Utgångspunkter för en moderat mediapolitik
Yttrandefriheten och tryckfriheten är centrala värden i det fria och demokratiska samhället. Det skall råda frihet att ge ut och distribuera medieprodukter samt att fritt pröva deras ekonomiska bärkraft. Inom ramen för de tekniska begränsningarna för medier skall det vara läsarna, lyssnarna, tittarna och användarna som genom sina fria val avgör vilka medier som får egen bärkraft. Politiskt grundat godtycke kan och får inte vara det som avgör förutsättningarna för mediernas växtkraft och utveckling.
En politik för fria medier kommer också att leda till att teknikens utveckling sker utifrån de enskilda medborgarnas behov och intressen. Det innebär att gränserna mellan olika medier luckras upp. Det ställer krav på lagstiftning som medger en frihet för utveckling av de nya medierna, från internettjänster till television. Sverige skall vara ett land där denna utveckling är naturlig och internationellt ledande. Den svenska mediepolitiken skall syfta till mångfald, kulturell vitalitet och en öppenhet för nya mediers tillväxt i Sverige.
I statens åtaganden på mediaområdet måste det ingå att säkerställa etableringsfrihet för nya kanaler utan att reglera deras programverksamhet. Vägledande skall vara ansvaret gentemot publiken. Där ett begränsat utrymme råder skall Koncessioner fördelas på motsvarande sätt som gjordes enligt den privata lokalradions ursprungliga regelverk, nämligen genom ett auktionsförfarande. I övrigt skall etableringsfriheten gälla.
Ett modernt public service-tänkande, där public service ses som en del i publikens samlade programutbud, i stället för något konkurrerande, bör bli rådande. Utgångspunkterna för vilken programverksamhet som skall finansieras med offentliga medel bör formuleras på följande sätt,
, Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins funktionssätt, genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt. Offentlig finansiering skall användas för program och verksamheter som kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i sin helhet, innehålls- och kvalitetsmässigt.
, Public service-programmen skall komma alla till del.
, Offentligt finansierade program måste präglas av högsta kvalitet.
, Public serviceprogrammen skall bidra till att vitalisera svenskt kulturliv och ge fler aktörer en möjlighet att nå en publik
Staten har att ange vilka uppgifter som skall anses nödvändiga, även om de inte är kommersiellt bärkraftiga och därför omfattas av public service. Till sådana uppgifter kan höra dramatiseringar ur det svenska kulturarvet eller det moderna kulturlivet, program för minoriteter, nyhetsrapportering som annars inte kommer till stånd samt andra högkvalitativa program gentemot olika målgrupper. Det ligger i sakens natur att public service-uppdraget kontinuerligt måste prövas i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden erbjuder. Värnandet av svenska språket skall vara en huvuduppgift.
Kärnuppdraget bör även omfatta en spegling av hela landet och dess kulturliv.
Om delar av SVT, SR och UR får ett privat ägande får de bättre förutsättningar att agera på den förändrade mediamarknaden med det programutbud som i dag konkurrerar med andra kanalers. Vid en privatisering skall ett spritt folkligt ägande eftersträvas. Därigenom öppnas möjligheterna att konkurrera på likvärdiga villkor med andra medieföretag utan den tvångströja som dagens statliga ägande ger. Nya finansieringsformer, nya distributionsformer, möjlighet till betaltjänster och allianser med andra mediabolag klaras bäst genom ett breddat ägande. Ett engagerat, kunnigt och intresserat ägande skulle stärka företagen avsevärt. Samtidigt skapas bättre förutsättningar i den renodlade public serviceverksamheten för en koncentration på kvalitet och program som ger publiken ett bredare utbud av program.
Med en modern definition av public service upphör också motiven för en särskild TV-avgift. Det ter sig alltmer obsolet att endast en medieaktör skall ha ensamrätt till en avgift för en mottagare som krävs för att kunna ta del av även andra programföretags produktioner. Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och public service-verksamheten finansieras gemensamt av skattemedel på samma sätt som annan verksamhet vilken befinns omistlig för allmänheten.
5 Den digitala teknikens fördelar
5.1 Naturlig teknikutveckling är bra
Övergången från analog till digital teknik innebär stora förändringar i fråga om produktion, distribution och lagring och den vidgade möjligheten till interaktivitet. I takt med utbyggnaden av bredbandsnät kommer allt fler att kunna se TV via bredband. Med Intern