Under andra kvartalet gick Kina slutligen om Japan som världens näst största ekonomi. Economist kommenterar detta. Paradoxalt är man fortfarande ett av världens fattigare länder räknat per invånare. Men det visar på den stora scenförändring som nu pågår i den globala ekonomin. Det är en utveckling som fortsätter och som kommer att ytterligare påverka den globala balansen.
Det innebär inte bara bättre livsvillkor för miljoner kineser utan också större makt åt den kinesiska kommunistregimen som både regionalt och globalt vill utnyttja denna förändring. Ingenstans kommer det innebära ett ökat stöd för demokrati och frihet, må det vara i Afrika eller i Asien. Samma gäller det ökade kinesiska intresset längs det som en gång kallades Sidenvägen, mellan Europa och Kina, där regimer som tidigare har fått sitt stöd från Ryssland nu vänder sig till Kina.
I Sverige ser vi det i hur bilindustrins villkor och ägande förändras och det stannar självfallet inte vid bilarna. Det understryker att Europa bara kan möta sina egna ekonomiska problem genom gemensamma lösningar som gör europeisk ekonomi starkare. Det är inte i Kina och i Asien problemen består utan i den europeiska tillväxtkraften. Ser man till de rödgrönas inriktning ska vi möta denna utmaning genom en politik som stänger alternativ och konkurrens, höjer skatter och driver sparande utomlands.
Men världen förändras inte bara genom styrkan i den kinesiska ekonomins utveckling. I Pakistans översvämningar ser vi en humanitär katastrof som i värsta fall kan urarta till en genomklappning för den pakistanska staten där talibaner och fundamentalistisk islamism ger sitt bidrag på båda sidor om gränsen. En sammanfallande pakistansk stat skulle öppna upp för en än större humanitär katastrof men också för ökat inflytande för extrema grupper i hela denna region.
Ett Kina som stärker sin position i Asien och ökat utrymme för fundamentalism kommer drabba människor där men också påverka utvecklingen i andra delar av världen. Den utveckling vi ser i Ryssland kommer inte vara någon motkraft utan kan snarare leda till ökat tryck på instabila regimer i östra Europa.
Det är genom EU vi kan bidra till en demokratisk motkraft i dessa olika delar av världen. Utan det europeiska samarbetet kan vi bara tycka, inte agera.
Det är mot bland annat denna bakgrund som alternativen i valet bör granskas. En rödgrön regering som är beredd att låta det internationella samfundet lämna fältet fritt för de extrema kommer motverka våra egna möjligheter att verka för demokrati och rättstat.