Istället för att kräva att Ryssland håller sig till INF-avtalets regler och krav hotar nu Trump med att USA ska lämna avtalet. Det är förenat med stora risker. Det riskerar nämligen innebära en återgång till det 1980-tal som genom regional rustning av kärnvapenbärande missiler hotade Europa och den transatlantiska länken.
Den sovjetiska politiken då innebar att man genom att utveckla och utplacera medeldistansmissiler, som SS20, skulle projicera ett hot mot Europa, och bara Europa, som skulle leda till att USA inte kände sig hotat och därmed inte motiverat av att möta den risk som Europa utsattes för och som därmed också skulle utsätta USA för nukleära hot. Svaret från Natos sida blev istället en utplacering av medeldistansmissiler, som innebar att USA stod fast i sitt engagemang för försvaret av Europa, som innebar att det sovjetiska hotet möttes av ett likvärdigt avskräckningshot.
Den europeiska fredsrörelsen, eller rättare sagt den ensidiga nedrustningsrörelsen, ställde inga krav på Sovjet utan bara på de Västeuropas demokratiska regimer. Medan diktaturen rustade skulle demokratierna göra sig försvarslösa. Sällan har en så ansvarslös säkerhetspolitik utformats inte bara av extrema grupper, och Sovjetunionens nyttiga vänner, utan också av ledande politiska krafter som den svenska socialdemokratin.
De socialdemokratiska företrädarna gick arm i arm med den extrema vänstern i sin kamp mot att Västeuropa skulle ha ett försvar mot Sovjetunionens aggressiva utplacering av medeldistansmissiler, med syfte att avlänka USA från försvaret av Europa och skapa ett sovjetiskt övertag genom massivt konventionellt militärt övertag och ett nukleärt hot som bara skulle vara ett hot mot Västeuropas nationer. De ville lämna Europa öppet för våldets logik och förtryckets diktaturer. Men de förlorade och det ledde till slut till INF-avtalet.
När Trump nu säger sig vilja att USA ska säga upp detta avtal på grund av att Ryssland bryter mot det riskerar han lämna fältet fritt för Ryssland att agera i strid med dess syften utan att bryta mot något avtal. Det blir lättare för Ryssland att utstråla hot – vilket man ofta gjort mot både Polen och de nordiska huvudstäderna i sin aggressiva retorik – om kärnvapen, om USA inte med full trovärdighet är inlänkat i Europas försvar. Istället för att ställa krav på Ryssland att respektera avtalet växer nu risken för att Ryssland utnyttjar frånvaron av USA. Det är svårt att förstå varför Trump-administrationen inte har valt att ställa krav på Ryssland med hot om ytterligare sanktioner och reaktioner om man inte följer det istället för att vilja skapa ett avtalslöst tillstånd där inga krav kan ställas.
Det kan självfallet bero på att Trump-administrationen tänker sig att som konsekvens för ryskt agerande påbörja en större utplacering av missiler. Det kan lätt som vi vet leda till en spiral av upprustning av kärnvapen som ligger närmare det konventionella slagfältet än den globala terrorbalansen. Det kan också innebära att man öppnar för ökat ryskt maktagerande gentemot Europa. Det drabbar även det USA, och inte bara Europa, så länge amerikanska trupper finns i Europa och USA står fast vid Nato.
Samtidigt som Trump inleder handelskrig mot Kina, och en politisk offensiv mot landet, så öppnar Trump nu upp för ökade hot mot Europa liksom för en ökad kapprustning här. En redan svår situation blir långt svårare. Det ställer ökade krav på en ansvarsfull försvarspolitik och en säkerhetspolitik som binder samman Europa med USA och där Sverige spelar en aktiv roll istället för en roll som passiv betraktare av vad andra gör med vår säkerhet.
Det är oavsett de specifika risker som en uppsägning av INF-avtalet skulle innebära en påminnelse om att Sverige behöver en regering som kan möta dessa hot och att vi redan nu i höst behöver en budget som ger försvaret ökade resurser. En sådan budget bör alliansen driva fram. Hoten från Ryssland är större än hotet att Sd röstar med en politik som stärker försvaret.