Det blir inte så mycket av Ship to Gaza. Den grekiska regeringen har inte velat medverka till en aktion med direkta konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Medelhavet. Blockaden som Ship to Gaza vill bryta handlar om att stoppa införsel av vapen, missiler och raketeter till en av de mer våldsidealiserande regimerna i Mellersta Östern, nämligen terrororganisationen Hamas. Det är ingen tvekan om hur dessa skulle användas, nämligen som man i dag använder de vapen man har, till att beskjuta israeliska samhällen i vad som är en ständig krigföring mot Israel.
I det perspektivet skulle demonstrationen mer riskera till en konfliktupptrappning än till fred. Iranska missiler i händerna på Hamas leder nämligen knappast till vare sig mer förnödenheter till civila eller till fred. Ytterst skulle de önskade konfrontationerna ge Iran en anledning att engagera sig direkt. Det är ingen freds- eller frihetsarmada man planerat för utan konfliktupptrappning på Hamas villkor.
Det är förunderligt hur den svenska vänstern ständigt hamnar på fel sida med sin solidaritet. Samtidigt som den arabiska vårens demokratiutveckling hotas av totalitära islamistiska grupper har den svenska vänstern engagerat sig för att ge de mest fundamentalistiska krafterna stöd. Hamas tillhör tillsammans med Hizbollah de terrororganisationer som försöker vrida utvecklingen mot diktatur och sharia-förtryck. Det är denna regim som den svenska vänstereliten vill agera för, inte mot det förtryck som befolkningen i Gaza utsätts för av Hamas, heller inte mot den pågående raketbeskjutning som görs från Gaza.
En gång i tiden var Gadaffi en hjälte för den svenska vänstern liksom Saddam Hussein möttes av gillande och PLO hyllades för sin våldsidealisering. Den del i Mellersta Östern som mest utvecklas bort från demokrati är i dag Gaza, under Hamas ledarskap. Det är ett ledarskap som man även vill utöva i andra delar av regionen där demokratin står under hot. Och det är självklart denna regim som vänstern vill uttrycka sin solidaritet med.
De som förtrycks och mördas i Syrien, Iran eller Libyen får ingen solidaritet från den svenska vänstern. Istället är det Hamas som vill importera vapen från Iran som får vänsterns stöd. På samma sätt som tidigare väljer vänstern alltid demokratins motkrafter när man ger sig ut på solidaritetsresor.
Det faktum att de inte fick segla från grekiska hamnar förändrar inte detta. När vänstern väljer sida väljer man förtryckarna och terrororganisationerna framför dem som kämpar för demokratin.
Bloggar: Holmqwist, Funderingar från Farsta,